Tystnad

Läsning pågår

Bra böcker jag inte har bloggat tillräckligt om

När jag tittar på listan över vad jag läste förra året ser jag att det finns en del riktigt bra böcker där som jag knappt har nämnt. I början av året släpade jag hem en hög böcker av Mare Kandre från biblioteket. Tyvärr läste jag bara två av dem, men det är något jag tänker åtgärda vid nästa biblioteksbesök.Den första jag läste var Quinnan och Dr Dreuf. I den ligger en plågad kvinna på analyssoffan och ur hennes mun talar kvinnor ur historien, från Eva och framåt, om förnedring, våld, begränsningar, att bli sedd som kropp utan hjärna eller inte alls. Dreuf är säker på sina plats till en början, jaha, ännu en hysterisk kvinna att behandla. Men kvinnan på soffan är inte bara ångest, hon är också uppror och han blir mer och mer obekväm. Det kan verka som ett enkelt sätt att plocka poäng att ställa en korkad och sexistisk psykoanalytiker vars namn såklart är ett anagram av Freud inför historiens kvinnors samlade smärta, men Kandre gör det med sådan skärpa och humor att det funkar hur bra som helst. Det var roligt att läsa samtidigt som det gjorde ont.Bübins unge kommer jag faktiskt inte riktigt ihåg vad den handlade om, det var något om en flicka och ett ännu mindre barn. Men den har satt ett avtryck ändå. Varje gång jag tänker på den får jag en bild av solljus som är så starkt att det fräter bort allt. Liv, färg. Bara vitt och bränt blir kvar. (Du är vad du läser skrev om den idag också.)I februari-mars blev jag inspirerad av en av Bokhorornas finlandssvenska period och läste Fem knivar hade Andrej Krapl av Hannele Mikaela Taivassalo och Stalins kossor av Sofi Oksanen. Båda mycket bra. Det gavs nyligen ut en ny bok av Oksanen, Baby Jane, och jag kommer absolut att läsa den.I mars läste jag också The PowerBook av Jeanette Winterson, som nästan är en novellsamling men inte riktigt. Den gav upphov till det i efterhand ofta länkade inlägget Tulpanporr och har allt det jag tycker om med Winterson: lekfullheten, språkmagin, den alltid närvarande glädjen eller besattheten med att berätta historier. Den totala självsäkerheten.Våren och sommarens höjdpunkt var John Ajvide Lindqvists Människohamn, som var nästan allt jag hade hoppats att den skulle vara och det är inte lite. En annan bok värd att nämna från sommarens läsning är Magic for Beginners av Kelly Link, en fantasynovellsamling som är minst sagt udda och oförutsägbar. Den följer inte direkt de vanliga regler för hur berättelser ska läggas upp, vilket ibland är bra och ibland förvirrande och lämnar en känsla av ofullständighet. Men klart är i alla fall att jag inte har läst något liknande. Man kan läsa samlingen här och jag rekommenderar att ni spanar in den.Höstens höjdpunkt var antagligen Joyce Carol Oates Foxfire, om ett tjejgäng som försöker skapa sig en egen plats i tillvaron, oberoende av föräldrar, killar och andra som begränsar dem.

2 kommentarer

  1. Åhå!Quinnnan är riktigt bra vill jag minnas. Jag läste den för hemskt länge sedan, bara.KOm över ett pocketexemplar av den på nå’n secondhand-butik för nå’t år sedan. Gissa om jag var glad!

  2. Jag hade också en Mare Kandre-period förra hösten/vintern. Fast ”Quinnan och Dr Dreuf” missade jag tyvärr, den ska jag försöka få tag i.Jag gillade däremot verkligen Kandres novellsamling ”Hetta och vitt”. Rekommenderas om du inte läst den.

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑