Tystnad

Läsning pågår

Jävla Röda rummet

Bokstävlarna skriver under rubriken Klassiker jag inte har läst om Röda rummet. Här har ni en litteraturvetare till som inte har läst den. Inte har läst hela, alltså. Däremot har delar av den – mest inledningen, såklart – prackats på mig säkert fler gånger än jag minns och jag känner inte minsta lust att läsa resten. Svenskan på högstadiet, svenskan på gymnasiet och litteraturvetenskapen. Och när jag trodde att jag aldrig skulle tvingas att läsa den där jävla inledningen en gång till så dök den upp på kreativt skrivande också! Yes, jag har skrivit en text där det är doft av rostad mandel som far omkring med vinden runt Sergels torg.Säkerligen har en massa elever i svenska skolor även denna vecka analyserat eller skrivit en egen variant av ”Stockholm i fågelperspektiv”, lyckligt ovetande om att samma text kommer fortsätta att tryckas upp i fejset på dem tills de vill anordna bokbål.

10 kommentarer

  1. Heh. Jag har aldrig haft den, eller någon del av den, som en del i min undervisning. :)(Däremot har fyra eller fem lärare tagit fram ”Nachts schlafen die Ratten dock” av Wolfang Borchert. Som med tiden kom att bli en av mina favoritnoveller … Men det råkar man nog inte ut för om man inte läser tyska.)//JJ

  2. Ingen lärare som jag har haft under 12 års skolgång har någonsin försökt pracka på mig någon bok och verkligen inte ”Röda Rummet”. Sett i backspegeln så känns det ganska tråkigt, det känns verkligen som en slump att jag har kommit att bli en läsande person överhuvudtaget.Fast jag läste faktiskt ”Röda Rummet” till slut ändå. Den är lite överskattad.

  3. Jag har också sluppit ifrån Röda rummet. :) Hihi. Tror aldrig att jag kommer att läsa den. Det räckte med Hemsöborna..

  4. Jag har läst ”Röda Rummet” (men det var mycket länge sedan- den gick också på TV med bland annat Per Ragnar i en av rollerna.) Inte min favoritbok. Däremot hade jag en underbar lärare i folkskolan (som det hette på min tid) – hon läste högt ur många ”goda böcker” bland annat Hemsöborna, Kejsaren av Portugallien och Jag, Ljung och Medardus (Hjalmar Bergman)- jag lovar att vi barn (omkring 11 år) satt som tända ljus och älskade dessa högläsningstimmar (och böcker). På gymnasiet blev allt annorlunda- där blev vi ”påprackade” böcker- ingen entusiasm där inte- bara klassuppsättningar av fula, slitna verk- och lärare som inte alls försökte , att ”sälja varan”. Jag ryser. (Jerusalem hör till de böcker som vi blev påprackade. Den har förblivit oläst. Av mig.

  5. Haha, så bra att Röda rummet-fixeringen bland svensklärare inte är så utbredd som man kan tro av beteendet som lärarna som jag (och tydligen Bokstävlarna också) hade. :)

  6. Jag slapp Röda rummet på gymnasiet, men var tvungen att läsa den när jag läste Litteraturvetenskap A. Den var faktiskt bättre än jag trodde att den skulle vara, med tanke på att jag hatar Strindberg.

  7. Haha, jag tänkte just fråga om det var den som började med ”Stockholm ur fågelperspektiv”. Vi analyserade den i högstadiet, och jag minns att jag nästan var på väg att läsa den självmant, tack vare det snygga Albert Bonniers Svenska Klassiker omslaget. Och också titeln lite, det lät bra.Men sedan blev det inte av riktigt…

  8. Vi läste faktiskt aldrig den i skolan. Varken på högstadiet eller gymnasiet. Men jag förstår nu att det är många som läst den. Undrar varför inte vi fick det?

  9. Nä, fy f*n.No more August.

  10. Ja, ack så stillastående bok.

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑