Tystnad

Läsning pågår

Konsten att tantifiera

Paranormal romance är en genre som jag inte har intresserat mig för på något annat sätt än att jag ibland har fnissat åt SF-bokhandelns beskrivningar av diverse böcker, men jag erkänner att jag har varit lite nyfiken eftersom genren verkar ha en stor publik. Är det ungefär som Harlequin, fast med diverse övernaturligheter? När nu förlaget Schibsted har börjat översätta en av de större paranormal romance-författarna, Sherrilyn Kenyon, till svenska och jag fick ett recensionsexemplar av Nattens begär tänkte jag att jag skulle undersöka saken.Tyvärr skulle jag nog behöva läsa på originalspråk för att komma med någon ordentlig åsikt, för översättningen verkar ha en annan ton än originalet. Jag fick en skum känsla, redan från första sidan, av att det var något med språket som inte gick ihop med innehållet. Unga människor pratade med varandra, men det kändes som om det var skrivet av någon som inte alls vet hur folk uttrycker sig idag. Jag kunde känna originaltexten som en skugga bakom de tantiga orden och misstänkte att den inte såg likadan ut. Så jag letade upp ett utdrag ur Night Pleasures, som den heter på engelska, och fick det bekräftat.

Still, with Tabitha there was always a first time for just about anything. And extreme blind-dating was very vintage T.

Å andra sidan kunde man aldrig så noga veta med Tabitha. Hon provade gärna på det mesta. Våldsamma blindträffar kunde mycket väl passa in i hennes beteendemönster.

Inte alls samma känsla. Och när Amanda i originaltexten spanar in Kyrian och tänker ett uppskattande ”Oh, my my” har det i den svenska versionen översatts till ”Åh, du milde tid.”Eh! Hur många nutida 26-åringar tänker ”du milde tid”, eller ”milde himmel”, i en upphetsande situation? Nej, precis.Nattens begär hade knappast blivit en favoritbok på originalspråk heller, men den hade antagligen varit roligare än den där konstiga översättningen. Det som gör språket i Nattens begär störande är inte bara att det är som det är, utan att det så tydligt lyser igenom att det inte borde vara så.

3 kommentarer

  1. ”Våldsamma blindträffar” fick mig att skratta. Det låter mer som någon som missar målet på en skjutbana gång på gång.

  2. Vixxtoria: Det var exakt min association också. På området ofrivillig komik tror jag vi har en klar vinnare här.Även om de flesta översättare alldeles säkert är nog så skickliga är det inte utan att jag ibland undrar hur en del av dem lyckas. Det här exemplet är det dessutom nästan något ohlmarkskt över, på det sätt som den sväller ut. Låt vara att svenskan sällan är riktigt lika koncis som engelskan.Sedan är det väl på sitt sätt lite intressant hur man ska översätta ett uttryck som ‘blind dating’. Dagens unga generation skulle förmodligen göra det till låneord; jag skulle nog själv ha närmare till att säga ‘date’ och ‘blind date’ även på svenska, än ‘träff’ och ‘blindträff’.Ska jag försöka mig på en snabböversättning av det här exemplet skulle det väl bli något i stil med:Men ändå, för Tabitha fanns det alltid ett tillfälle att prova ungefär vad som helst. Och extrem blind dating vara bara så T.Intressant nog är det första meningen som är svårast att få snärtig och bra på svenska utan att den låter direktöversatt, men det är den andra som översättaren kört helt i diket.

  3. :-)Vilka underbara översättningar!Stackars krake som försökt sig på dem.(Inte du Dr M, den första, för tydligens skull)

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑