Idag har några personer i mitt twitterflöde småpratat om thriller- och skräckläsning på hösten. Att vissa tidpunkter förknippas med viss litteratur är ju bekant – halvdåliga men underhållande böcker för slöläsning på stranden på semestern och liknande. För min del är det nog så att jag lätt sveps med i ”nu är det mörkt, då läser vi skräck” och liknande resonemang och tänker att jag ska göra det också. Särskilt på vintern kan jag fundera på vilka böcker som har en stämning som skulle vara särskilt lämplig för situationen ”mörkt och snöigt ute, tända ljus inne”. Men i praktiken följer min läsning sällan någon planering (om det inte gäller jobb eller studier såklart) och alla sorters läsplaner, från att ta tag i olästa böcker ur den egna bokhyllan på sommaren till att läsa spökhistorien The Woman in Black på Halloween, spricker av att när jag slänger mig i sängen med en bok tar jag den jag känner för just då.