Tystnad

Läsning pågår

Oktoberläsningen

Ny månad, nya böcker… Men först lite om vad jag läste i oktober:

A Touch of Dead – Charlaine Harris (novellsamling)
My Swordhand is Singing – Marcus Sedgwick
Den drunknade – Therese Bohman
Engångsligg – Josefine Palmgren
Underfors – Maria Turtschaninoff
Egoboost! – Isabella Löwengrip
Alfahannen – Katarina Wennstam
Man bör förlåta, del 1 – Joe Abercrombie
Camera Obscura – Johanna Holmström (novellsamling)
Omslag. Queer poesi – antologi
Vem är Arvid Pekon? – Karin Tidbeck (novellsamling)

Bäst: De tre första novellerna i Camera Obscura. Jag återkommer till dem senare i veckan.

Överraskning: Den drunknade. Två systrar och den enes man i ett hus på landet med otrohet och död. Som jag skrev förut skulle jag antagligen inte ha läst den om inte vissa bloggare hade skrivit positivt om den. Jag gillade den också. Bråkade lite med språket först, men sedan föll jag in i det och med det sommarhettan och all beröring, den varma och den som lämnar märken. Men det är fortfarande inte min sorts bok och mot slutet ville jag dra den överlevande systern i håret och släpa henne bort, bort från boken och huset och mannen och hennes egna vansinnigt dumma val.

Fluffigast: Egoboost! Att Blondinbellas överlevnadsguide för unga tjejer inte kommer med några revolutionerande insikter var väntat. Vad jag däremot inte hade väntat mig var att jag faktiskt skulle tycka om delar av boken (och jag känner mig gräsligt fördomsfull för det). Det jag uppskattade var hennes sätt att öppet och med en del humor beskriva sin egen osäkerhet och de många knasiga beteenden den ledde till. (Spring inte dramatiskt ut ur huset och hoppas på regn så att mascaran ska rinna, killen följer ändå inte efter…) I övrigt vill hon väl, men kommer oftast inte så mycket djupare än ”släpp det!” och uppmaningarna om att se sig själv som ett varumärke dygnet runt är rätt creepy. Att tänka ännu mer på hur man framstår för andra känns inte som det bästa rådet till redan osäkra tjejer.

Tråkigast: Alfahannen. Det blir tråkigt när agendan sätts framför berättelsen, hur viktigt ämnet än är.

1 kommentar

  1. Vad gillade du Man Bör Förlåta?
    Absolut den bokserie som imponerat mest sedan… ja det vete fan, men suverän är den, och blir bara bättre.
    02 nov 2010 kl 9:39

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑