Sebastian springer ut, gömmer sig i en buske tills han hämtat andan och går två stationer längs tunnelbanan. Medan en rosa sidenrosett av fnitter knyts upp i hans solarplexus, flyger upp i skyn och försöker röra den tyngda förortshimlen.”
Ur Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats av Eli Levén.
1 juli 2011 at 19:51
Väldigt sött, gillade också titeln på den boken.
12 mar 2011 kl 15:15