Sebastian springer ut, gömmer sig i en buske tills han hämtat andan och går två stationer längs tunnelbanan. Medan en rosa sidenrosett av fnitter knyts upp i hans solarplexus, flyger upp i skyn och försöker röra den tyngda förortshimlen.”
Ur Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats av Eli Levén.
Väldigt sött, gillade också titeln på den boken.
12 mar 2011 kl 15:15