I torsdags lyssnade jag på skribenten och radioprataren Jessika Gedin, som gästade Humanioradagarna i Engelska parken.
Hon pratade bland annat om att ha ett brett litteraturintresse och att hon inte bryr sig särskilt mycket om ”högt” och ”lågt”. Hon menade att ingen genre är dålig i sig, men att vissa genrer har en större andel dåliga böcker, och att illa skrivna böcker är mer accepterade i en del genrer. Särskilt irriterade hon sig på illa skriven misärlitteratur, som framför starka känslor och hemska människoöden på ett slarvigt sätt.
Jag gillade när hon sade att hon blir ”skitförbannad av nonchalansen” i att folk tror att det är enkelt att skriva genrelitteratur. ”Ska inte du skriva en deckare”, som om det var enkelt att skriva en bra deckare. Efter en känga åt en del storsäljande svenska deckarförfattare fortsatte hon till att alla genrer inte funkar alla dagar. ”Idag är en fantasydag och imorgon kommer jag kanske vilja läsa halvpornografisk ungdomslitteratur.”
Vad är det för litteraturdag för mig idag? Spännande och lättuggat. Jag läser Revolt, sista delen i Hungerspelen-trilogin av Suzanne Collins.
Verkade vara en bra föreläsning, hyfsat nyanserad. Själv läser jag Hungerspelen för min son på kvällarna.
Jag har väl bara läst en misärbok, ”14 år till salu” (en av de mest välbesökta posterna i min blogg är recensionen av den), och jag kan sympatisera med Gedins yttrande. Om berättelsen är angelägen kanske det vore på sin plats med mer stilistisk skärpa, av respekt för innehållet.