Tystnad

Läsning pågår

Länge leve den osociala läsningen

Jag minns underhållande diskussioner förra året om läsplattor och surfplattor, utlösta av att diverse tidningsskribenter envisades med att kalla iPad och andra surfplattor (surfbrädor?) för ”läsplattor”. Fel, tyckte vissa, bland dem jag. En läsplatta är ju en sån där sak med e-bläck och läsvänlig skärm som är utvecklad med läsning av längre texter som främsta syfte, medan en surfplatta är en pekdator som man visserligen kan läsa e-böcker på men som inte är utvecklad för det i första hand. När jag gormade om det här påpekade en vän att om några år kommer det antagligen inte finnas den typen av läsplattor längre, utan de är ett kortvarigt fenomen.

Det är ett argument som ofta har lyfts mot läsplattorna: att de aldrig kommer att bli riktigt stora eller långvariga eftersom de bara är bra till en sak. Det är en väldigt rimlig invändning. Single purpose-prylar är otidsenliga. En pryl att kommunicera med, en att lyssna på musik med och en att läsa med är onödigt och stenålders när man kan göra allt med en. Varför skulle man vilja lägga en ordentlig summa pengar på en makapär som bara kan göra en sak, när man kan köpa en som kan göra hundra saker istället? Och varför skulle man vilja ha en extra pryl att släpa runt på?

Ja, varför? Kanske för att man inte är intresserad av att ha alla de där andra hundra funktionerna iblandande i sin läsning – och särskilt inte när det gäller fritidsläsning av skönlitteratur. Jag är i alla fall inte intresserad av det. Jag vet hur jag funkar. Jag tycker att det är hur kul (och praktiskt) som helst med sociala medier och flyter lätt iväg i bruset. När jag har något viktigt att skriva måste jag ibland rycka nätkabeln ur datorn för att inte bli distraherad.

När jag ibland ser personer som funderar över läsplattornas framtid hävda att de behöver bli mer ”sociala” och underlätta för folk att omedelbart kommunicera kring läsningen vill jag skratta. En läsplatta med exempelvis Facebook och Twitter inom en fingerrörelses avstånd är inte kul i mina ögon. Det är snarare ett mycket effektivt sätt sätt att förstöra läsupplevelsen. Jag vet hur jag funkar, som sagt. Det är illa nog när min smartphone ligger på sängbordet och ser lockande ut samtidigt som jag försöker sjunka in i en bra bok.

Det finns alltså en poäng med läsplattor som bara är till för läsning, men om det är tillräckligt för att de ska finnas kvar vet jag inte. Jag vet bara att min bokläsning inte ska vara ”social”, för den är bäst när den inte avbryts stup i kvarten. Snacka kan jag göra efteråt.

 

Detta inlägg är en del av en bloggstafett för att fira Världsbokdagen.

Läs mer om stafetten hos följande bloggare:

och dagarna går…, Ariels Bokhylla, Eli läser och skriver, Can’t sleep, must read, Fiktiviteter, Böcker böcker böckerthe curious case of the books, TidningsIda, Talk nerdy to me, Bokform, Boklesebloggen min, Bokomaten, Två träd i en bokskog, Mimmimaries böcker och annat, Inreda med böcker, Havsdjupens sal, Ciccis Bokblogg, Böcker etc., Lingonhjärta, Lyrans Noblesser, Ord och inga visor, En full bokhylla är en rikedom, enligt O

9 kommentarer

  1. Helt rätt
    Jag skulle aldrig köpa en iPad för jag har både iPhone och MacBook. Men jag har faktiskt precis köpt en Kindle, som nu är på väg hem till mig från Amerika. Det var ju faktiskt så att E-boken gick om pappersboken i antal sålda böcker i just USA för ett litet tag sedan så i Sverige är det inte vanligt med att folk sitter på caféer med en platta, men i USA finns de överallt. Det kanske är oromantiskt, men hur ska man annars få med sig 3000 böcker i fickan?

  2. Jag har ofta ett visst initialt motstånd mot nya prylar men en läsplatta blir det nog i huset snart.

  3. och dagarna går

    23 april 2011 at 09:23

    läsplatta något för mig också?
    Läsning är en osocial aktivitet precis just när den pågår men kan vara ack så social innan och efteråt, kolla bara in alla de trevlig bloggarna som jag besöker så här på världsboksdagen! Det du skriver om läsplattan gör mig riktigt sugen på att testa, jag har helatiden siktat på surfplatta men det är kanske feltänkt. Tack för att du gav mig en tankeställare.

  4. Håller med
    Ja varför blanda ihop, bra sagt att läsningen inte ska var ”social”. Har inte testat läsplatta än men det ska bli.

  5. Underbart
    Hahaha, jag har aldrig tänkt på det där, men med tanke på att det finns retreats för författare där de inte får tillgång till internet för att det stör så är det här kanske faktiskt det bästa argumentet! Är jag hemma är det bara alltför lätt att avbryta läsningen för att kolla mailen. Vilket underbart inlägg.=)

  6. Jag också?
    För första gången har jag nu läst något som får mig att överväga att skaffa en läsplatta!

  7. Lingonhjärta

    23 april 2011 at 17:51

    Härligt!
    Jätteroligt inlägg! Och du har helt rätt tycker jag. Jag tycker mycket om min lilla läsplatta men störd i läsningen av lätt tekniktillgång vill jag inte bli :)

  8. Tack för kommentarerna, allihop. Kul att ni uppskattade inlägget. :)

  9. Jag känner igen mig så väldigt mycket i det du skriver om att du blir distraherad, det är ju för synd att internet fanns, annars skulle jag säkerligen ha skrivit sjutioelva romaner vid det här laget (I wish).. ;)

    Du gör btw en bra poäng med läsplattan också. Det fyller ju samma funktion som en bok, fast i e-form. Tror ingen skulle vilja att det poppar upp nya meddelanden mitt i en pocket, så varför ska det göra det i en läsplatta? Förespråkarna att stoppa in sociala medier i läsplattor har ju inte fattat grejen…

Kommentera

© 2018 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑