Regn & åska

(En gammal UNT-text från förra våren eller när det nu var.)

”Det var som om jag omedelbart kände igen honom, som om jag med en gång visste vem han var. Som ett återseende. Eller kanske en återspegling.”

17-åriga Oscar turistar i Tallin med sin mamma när han möter Rein, en estnisk kille i samma ålder. Förälskelsen är omedelbar och ömsesidig och de får några lyckobubbliga dagar, men vad gör man när den man älskar är ett hav bort?

I sin nya ungdomsroman Regn och åska återbesöker Håkan Lindquist ett tema som är bekant från flera av hans tidigare böcker: tonårspojkar eller unga män som blir kära i varandra och utforskar sin sexualitet. I Regn och åska skriver han ljust och hoppfullt, utan den skärande ensamheten i Att samla frimärken eller de tragiska händelserna i Min bror och hans bror.

Oscar och Rein må bo på varsin sida av Östersjön, men i övrigt är deras kärlekshistoria utan hinder. Ingen jobbig komma ut-process, inga spel, ingen rädsla, bara glädje och nyfikenhet. Jag tycker om att få läsa en berättelse där den samkönade kärleken är oproblematisk, eller åtminstone nästan – det finns hot, men de tar väldigt liten plats. Med Oscar som berättare skildrar Linquist finstämt förälskelsen, från den pirriga önskan att ens arm ska råda nudda en annans, till känslan av att livet har börjat på riktigt.

Oscar och Rein är, i likhet med några förälskade pojkar och män i Lindquists tidigare böcker, väldigt verbala och öppna när de uttrycker kärlek och kåthet. Både när de pratar med varandra och med sina vänner är de mycket välformulerade och ofta poetiska. Det låter fint, men ibland så tillrättalagt att känslan av realism riskerar att spricka sönder till en fluffig saga.

Självklart behöver inte tonåriga romanfigurer säga ”ahmen shit ba” i varannan mening, men det här är en aning för välputsat och den vuxne författarens poetiska penna för tydlig i Oscars ord. Jag känner mig som en glädjedödare när jag önskar mig smutsfläckar i denna vackra och solvarma kärleksskildring, men lite mer friktion skulle faktiskt inte skada.

(Charlie by Kabusa, 2011)

Av kl. 16:13 i Recensioner | Taggar: ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>