Tystnad

Läsning pågår

E-böcker och bibliotek

Den senaste tiden har jag sett några artiklar om e-böcker och bibliotek cirkulera, bland annat DN: Dyrare e-böcker kan drabba bibliotek. Eftersom mitt bibliotek också är på gång med ett nytt avtal gällande e-böckerna, tänkte jag skriva lite om mina tankar.

Vad artiklarna handlar om är att tidigare har bibliotek som är anslutna till e-boksdistributören Elib betalat 18-20 kr per e-bokslån. Med den nya modellen, som några bibliotek redan har gått över till och som ännu fler är på väg till, blir prissättningen differentierad. Förlagen kan sätta olika pris på olika böcker och biblioteken får större möjligheter att detaljstyra vilket utbud av e-böcker de vill ha. Stort yay åt det sistnämnda, vilket jag återkommer till.

(I det nya systemet finns även en licensmodell där biblioteket köper en licens för ett visst antal utlån av en viss bok. Jag vet inte så mycket om hur det funkar, men spontant känns det svåradministrerat.)

Pengar
Varierande prissättning är i grunden en bra grej. Det gör att man kan sätta olika pris på t.ex. noveller och romaner, eller på gamla och nya böcker, vilket är helt rimligt.

I artikeln står det att ”i det nya avtalet vill de större förlagen ha ännu högre ersättning” vilket inte är hela bilden. En del e-böcker kommer att bli dyrare, ja. En del lär också bli billigare. Det finns ju förlag som resonerar så att klassiker och annat gammalt ur deras backlist kommer att vara väldigt billigt, enligt några intervjuer jag har läst tidigare.

Jag vill inte hamna i ett ”förlagen är onda och vill bara tjäna pengar!!!11” för så enkelt är det inte och jag tror att både förlag och folkbibliotek generellt sett är rätt vilsna och osäkra angående hur fan vi ska hantera denna snabbväxande men fortfarande lilla marknad. Men när jag ser summor som 50-70 kr per utlån undrar jag om de förlag det gäller inte vill att deras nya böcker ska finnas tillgängliga som e-bokslån över huvud taget. Det känns som ett sätt att hålla böckerna i karantän, och samtidigt kunna hävda att de finns tillgängliga ändå. (Då känns det ärligare att hålla på böckerna helt i några månader, vilket några förlag redan gör, men det är en separat diskussion.)

Jag vet inte vad vi kommer att ha för prisgräns på mitt bibliotek, men jag kan ju i alla fall säga att vi inte kommer att låna ut några 75-kronorslån. Det är ju absurt.

En sprillans ny och biblioteksutrustad roman kostar kring 200 kr för oss att köpa in och i synnerhet populära böcker behöver ju då och då ersättas, eftersom de slits. Man vet såklart aldrig hur länge en bok håller. Ibland faller den i bitar efter 3 utlån (och då blir man som bibliotekspersonal sur och svär över kass limning och de som har jobbat länge muttrar om att kvaliten var bättre förr) och ibland håller den fortfarande ihop efter 50. Men säg, för resonemangets skull, att en ny och populär bok håller för sådär 20-25 lån innan någon välter ut sin kaffekopp på den. Jag vet att man inte rakt av kan jämföra e-böcker och pappersböcker, men ändå:

Ett e-bokslån som kostar 70 kr är den ekonomiska motsvarigheten till en pappersbok som går sönder efter 3 utlån.

Rimligt? Nej.

Jag skulle tro att de flesta folkbibliotek som tillhandahåller e-böcker har någon sorts spärr, för att kostnaderna inte ska sticka iväg hur som helst. Det kan vara att man får låna max 3 e-böcker i veckan och/eller att det totala antalet e-bokslån för biblioteket inte får gå över en viss gräns per månad eller kvartal eller hur man nu har valt att göra.

Jag har även sett att det finns bibliotek som kör med ett sorts poängsystem, där varje låntagare har ett antal poäng per månad att använda till e-böcker och en dyr e-bok äter såklart upp fler poäng än en billig. Den lösningen är jag personligen inte så förtjust i, eftersom det innebär att enskilda låntagare får ta smällen för puckad prissättning. Jaha, du ville låna de här nya och dyra böckerna? Sorry, då kan du inte låna fler e-böcker den här månaden. Men jag gissar att de har resonerat så att det är bättre än att inte tillhandahålla de böckerna alls, och det kan jag ju förstå, även om jag inte gillar det.

Pilska präster, någon?
En aspekt som inte har kommit fram i de korta artiklarna om den nya Elib-modellen är bibliotekets arbete med urval.

I nuläget har mitt bibliotek en variant som innebär att vi automatiskt får tillgång till hela Elibs utbud. En gång i tiden fungerade detta ok och med ”en gång i tiden” menar jag innan fan och hans moster började ge ut e-böcker. (Jag vet, det finns egenutgivna grejer som är klart läsvärda, men majoriteten är ju inte det och ni skulle se mängden av skräp som bara väller in numera.) Tar man en titt på en lista över nyinkomna e-böcker på Elib idag känns det ofta som att den litteratur vi som bibliotek vill tillhandahålla är i minoritet, och resten av listan utgörs av typ felstavade porrnoveller, klassiker som är uppdelade i tio delar (ni ”förlag” som ägnar er åt detta för att tjäna flera lån på en bok, jag avskyr er med hela mitt hjärta), barnböcker som barn har ritat själva, svenska författare som kallar sig ”C. Bukowski”, skrifter från Svenskt näringsliv som även finns gratis på deras webbplats osv osv.

Att rensa i röran är tidskrävande och Elibs gamla gränssnitt för detta är väldigt underutvecklat. Antingen får man lägga tid på att rensa – tid som man hellre skulle lägga på andra arbetsuppgifter – eller så får man låtsas som att det regnar och i tysthet hata att vi har så mycket skit i vår katalog. (Kollar man på Elib så är det många bibliotek som tillhandahåller bajs i e-boksformat, fast de aldrig skulle köpa in motsvarade som pappersböcker.) Nya Elib ska tydligen ha fler och bättre valmöjligheter och även om jag ju inte vet hur bra det funkar i praktiken ännu så ser jag ser väldigt mycket fram emot möjligheterna att välja bort skräpet i förväg.

Vidare läsning
Digitala biblioteket: Tankar kring Elibs nya system för e-böcker.

6 kommentarer

  1. Tack för intressant (och också roligt!!!11) inlägg. Många grejer jag inte hade en aning om som du upplyste mig om.

    Något jag tänkte på när jag läste är om det verkligen är de kommunala biblioteken som ska handskas med eböcker över huvud taget. Det jag ser som grunden i ett kommunalt bibliotek är ju det som du skriver om: urvalet. Och kunskapen om böckerna. Idag är det ju så märkligt att jag lånar via elib och sen väljer vilket bibliotek som ska ta kostnaden för det. Jag som bott på flera olika ställen väljer så gott som alltid att låna eböcker ”via” de större bibliotek som jag har lånekort på eftersom jag räknar med att det är lägre sannolikhet att Göteborgs stadsbibliotek kommer att stängas än exempelvis Alingsås. (att det över huvud taget stängs bibliotek är ju upprörande men en helt annan diskussion).

    Eftersom alla eböcker trots allt ligger på en centraliserad plats så fattar jag inte riktigt vad vitsen är med att kommunala bibliotek måste handskas med detta. Ett urval går ju trots allt att göra på en hemsida med länkar till den centraliserade plats där allt ju faktiskt ligger. Då kan jag ju fortfarande nyttja mina lokala bibliotekariers kompetens och de kan ju även länka till sådant som är lokalt och inte kan lyftas fram på den centrala sidan. Men så fördelas kostnaden på nationell nivå istället.

    Hur känner du kring detta? Vore intressant att höra. Jag kanske har totalt fel i detta men hela eboksdiskussion känns ibland lite som att den förutsätter att en ebok ska hanteras på samma sätt som en fysisk bok vilket ju lett till en hel del bisarra situationer som du ju skriver om så bra.

    • Oförskämt av mig att inte svara på den lång kommentaren. Sorry. Kul att du gillade inlägget. :)

      Jag vet faktiskt inte vad jag tycker i den frågan. Har inte funderat så mycket på det, förutom att det känns så dumt att typ alla bibliotek sitter och brottas med samma fråga på sina egna håll. (Sedan har det ju gjorts gemensamma saker också, som att SKL har fört folkbibliotekens talan i förhandlingar med Elib osv.)

      (Och jag har ju själv kort från flera olika kommuner, så har en e-boksstopp kan jag låna i någon annan. Så blir det ju om man har flyttat, eller bara rör sig över kommungränser då och så. ;))

  2. Em (Oanade Sidor)

    9 augusti 2014 at 00:18

    ja, det här var faktiskt jätteintressant att läsa :) tack!

  3. …och ska en dra in barnlitteraturen i det hela finns det ju biblioteksbundna bilderböcker som håller för 100 utlån eller mer (även om de blir lite slitna på vägen). Hur många e-böcker är det, på en skala? Jag har inte jobbat så länge som bibliotekarie än men börjar redan få lite hjärnblödning av ordet ”e-bok”…

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑