Tystnad

Läsning pågår

Hanna Fahl om sf-läsare och kön: en halv sanning

Hann Fahl skriver i Dagens Nyheter om science fiction-litteratur som experimenterar med kön och läsarreaktioner, kanske mest om Ann Leckies Ancillary Justice. Hon har inte specifikt fel: det hon säger är sant. Men en halv sanning är en ganska sned bild. Till exempel skulle man också kunna nämna att just Ancillary Justice med god marginal röstades fram, av läsare, som vinnare av Hugopriset, den engelskaspråkiga science fiction-världens mest pretigefyllda pris. Att det finns science fiction-litteratur som lyfts fram just på grund av dylika experiment.

Det finns en diskussion, debatt och ibland närmast kamp inom delar science fiction-rörelsen om huruvida det innebär bra eller dåliga saker för sf-litteraturen, vilket väl kanske inte är så konstigt när den domineras av personer från ett med svenska mått mätt så konservativt land som USA. Det är väl värt att ta upp.

Men det blir inte så intressant om man inte vill måla upp mer än den halva sanningen.

1 kommentar

  1. Men så dåligt (kåseriet)! Letar man efter problem hittar man alltid något. Men det finns ju faktiskt en hel del könsöverskridande berättelser i sf-litteraturen, även i böcker där just reproduktion och samhällsstrukturer inte är i fokus. Det finns också läsare som protesterar mot det, precis som det finns människor som blir hispiga av ”hen” i andra sammanhang. Och på liknande sätt som för alla andra böcker som publiceras finns det en andel SF-böcker där könstillhörighet är en hörnstolpe i berättelsen, och andra där det inte är det.

    Enligt min mening testar de flesta SF-historier gränser och skildrar nya och oväntade förhållanden, och det är upp till varje författare att bestämma vilka gränser hen vill testa. Om ens berättelse fokuserar på det gränsöverskridande inom ett utvalt område (tidsresor, datasäkerhet) med många nya begrepp för läsaren att sätta sig in i, kan det vara distraherande att dessutom blanda in relationsproblem och familjebildningar.

    Dock inte att förglömma att det alltid är litet fånigt när alla planetinvånare i universum är humanoida och kan föröka sig med varandra fastän de inte har samma ursprung.

Kommentera

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑