Tystnad

Läsning pågår

Författare: daniel

The Pooh Perplex

The Pooh Perplex är något så underbart som en satir över de rådande litteraturvetenskapliga strömmningarna under mitten av 1900-talet. En kort essäsamling där tolv fiktiva kritiker bidrar med sina tolkningar av Winnie-the-Pooh. Med tanke på att Fredrick Crews skrev boken 1963 så kan man lätt tro att den är förlegad och svårtillgänglig idag. Icke. Även om många detaljer givetvis går majoriteten av dagens läsare förbi så känns det tämligen oväsentligt. Så länge man har läst Winnie-the-Pooh och har grundläggande litteraturvetenskapliga kunskaper så kommer boken vara underhållande. Det senare är av betydligt mindre vikt; vet man bara någonting om marxism och Freud så räcker det långt. Crews lyckas ge sina fiktiva kritiker distinkta röster. Huvudsakligen ligger skillnaden i varierad grad av akademisk ambitionsnivå. Det blir en tacksam balans när vissa essäer är skrivna såhär:

The critical technique which must, when considered in the light of reason, form the core of our eclectic, instrumentalistically pluralistic principia recommends itself to us at once if we merely pose the question, what, in essence, is the end purpose, the teleology, of poetry or poesis?

It is, of course, to take the building blocks of language, combined with the glue and mortar of experience, and to join them in whole meaningful structures which, upon noesis on the part of the trained critic, prove analyzable or decomposable into their constituent elements.

och andra är skrivna såhär istället:

This Sir Edward Bear, Sir Pooh de Bear, is the very image of a fat old Tory who passes all his time pampering his depraved tastes and reminiscing about his imaginary exploits. Substitute port and brandy for condensed milk and honey, and you will recognize the likeness at once.

The Pooh Perplex är humor. Många gånger en typ av nördigt intellektuell humor som knappast finns i överflöd. En essäsamling när den är som bäst, helt enkelt.

Att läsa böcker som straff

Snubblade över en intressant artikel om en domare som dömer vissa till att läsa skönlitterära böcker. Det var lite fint, ändå.

On a few occasions, Willmore said he has ordered defendants to read ”Les Miserables” and write him a book report about the story. It isn’t meant as a form of punishment, but rather a tool to help people think through their lives, he says.

Och det blir bara bättre.

So, Infante is now in maximum security at the county Jail, where he sits in a jail cell 23 hours a day. However, because Willmore did not want him to do nothing but watch time go by, he ordered Infante to read as many books as he could during his incarceration.Every 10 days or so, Willmore gets a letter from Infante, who tells him about the books he has beenreading.

Men den bokälskande domaren bör nog sätta lite gränser också.

Science-Fiction Times, tredje året, nr. 26, oktober 1960

Det här är mitt första fynd från Uppsala Fandoms arkiv. En vikt A4-sida med SF-nyheter och recensioner för ringa 50 öre. Rättelse från Carl Hällström: ”offset tryckt nummer, 4 sidor i A5, från original i A3.”

Redaktion: Carl Hällström, Gabriel Setterborg och Anders S. Fröberg — Auktioner verkar vara något som hör fandom till. James V. Taurasi Sr rapporterar från Pittcon (380 närvarande fans), Worldcon nr. 18, 2-5e september, att ”Bloch-auktionen” återigen hölls. Diverse kändisar auktioneras ut till högstbjudande för en timme. Det framgår inte vad vinnaren får göra under denna timme. Men L. Sprague de Camp gick för hela 25 dollar! Kan det här vara någonting för dagens svenska kongresser? Låter som en ypperlig idé, och precis som på det forntida 60-talet ska pengarna gå till välgörande fandom-ändamål. Trots att det här skedde för 52 år sedan så diskuterade man science fictions digra situation då också. En av de stora programpunkterna var ”Vem dödade SF”: ”Alla var de överens om att SF inte är död, men svårt skadad. SF måste förändras eller dö”. Ljuset i mörkret var att SF börjat spridas till en bredare publik eftersom författarna börjat vända sig till ”mens magazin” av ekonomiska skäl. Det går bra för SF TIMES. De har inte bara blivit recenserade i Häpna!, utan de har också omnämnts i Sundsvalls-Posten och Uppsala Nya Tidning. ”Det är tydligt att dagspressen börjar få upp ögonen för SF”, skriver Karl Karlson-Orre. Anders S. Fröberg berättar om hur han fått kontakt med sydamerikanska SF-läsare, och till och med gjort en spanskspråkig version av SF TIMES under namnet TEMPO DE FANTASIA. Han förmedlar gärna brevväxlingskontakter (för spanskkunniga svenska fans) också. SF TIMES recenserar gärna tysk-, fransk- och spanskspråkig SF om intresse finns hos läsarna. Här är en punkt dagens fandom har mycket att lära sig av. Det skrivs SF och fantasy på fler språk än engelska (och vissa kan till och med läsa det utan översättning). Noterat: omslag och illustrationer verkar ha varit en stor grej. Illustratörer och bilders kvalité nämns i majoriteten av recensionerna. Jag avslutar den här korta tillbakablicken med ett längre citat av Ingvar Svensson, bosatt i Uppsala. Det är vackert.

Min idé är alltså, att vi äntligen skall förmå oss att uträtta något av bestående värde inom de ”aktiva kretsarna”. Uppläggningen i stort sett skulle vara, att jag som initiativtagare kontaktar ett antal aktiva och f. d. Aktiva fans och förmår några av dem att lova sin medverkan vid insamlandet av uppgifter om det mesta. Sedan tillräckligt mängd material erhållits, skulle lämpligen ett SF-möte, t.ex. i Uppsala, utlysas och avhållas i form av ett symposium över den svenska SF-förelsen. Efter bearbetning av materialet i samarbete med utvalda akademiker skulle avhandlingen kunna släppas ut i allmänhetens händer under det ståtliga namnet THE SWEDISH SF-FAN MOVEMENT.

En ny filur till er tjänst

Hej jag heter Daniel och ibland är jag väldigt långsam. I oktober var det tänkt att jag skulle börja blogga igen (för första gången på väldigt länge). Det gick ju inte så bra. Men nu, så.

Jag har alldeles för många högskolepoäng i litteraturvetenskap. För tillfället samlar jag poäng i biblioteks- och informationsvetenskap på masternivå i Uppsala. När inte kurslitteratur läses så blir det lite science fiction, mer fantasy och mest annat. Om jag inte ligger och läser så hittar man mig ofta i köket. Mitt liv är, när det kommer till kritan, väldigt simpelt: jag lägger min tid och mina pengar på litteratur, mat och dryck. Allt det goda i livet, alltså. Nyligen flyttade Uppsala Fandoms arkiv ner i min källare. Jag kan såklart inte låta bli att rota i den enorma mängd historia som gömmer sig lådorna. Alla fanzine måste känna sig ensamma och övergivna vid det här laget.

Därför kommer det nog sporadiskt dyka upp lite svensk Fandomhistoria här. Bloggen är inte obskyr nog som det är.

© 2020 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑