Tystnad

Läsning pågår

Kategori: Citat (sida 1 av 9)

Rädda och räddas

Too-ticki tittade ett slag, sen gick hon in i badhuset och satte vatten på kaminen. Jaja, tänkte hon med en suck. Så här är det alltid i deras äventyrsberättelser. Rädda och räddas. Jag önskar att nån nån gång ville skriva om den där som försöker värma hjältarna efteråt.

Trollvinter, Tove Jansson

Det är så mycket som inte får rum om sommarn och hösten och våren

Ser du, det är så mycket som inte får rum om sommarn och hösten och våren, sa hon. Allting som är lite skyggt och lite märkvärdigt. Somliga slags nattdjur och folk som aldrig passar in nånstans och som ingen tror på. De håller sig undan hela året. Och sen när det är lugnt och vitt och nätterna blir långa och alla har gått i ide – då kommer de fram.

Trollvinter, Tove Jansson

Trollvinter

Det var det första snöfallet sen före nyår och Mumintrollet blev mycket förvånad.
Den ena flingan efter den andra lade sig på hans varma nos och smälte. Han fångade dem i tassen för att beundra dem en kort sekund, han tittade uppåt och såg dem sjunka emot sig, fler och fler, mjukare och lättare än dun.
Är det så här det går till, tänkte Mumintrollet. Och jag som trodde att den växte upp underifrån.
[…]
Vinter! tänkte han. Man kan ju tycka om den!

Trollvinter, Tove jansson

#lyrikfredag

Ett snabbt tips: taggen #lyrikfredag på Twitter. Mitt bidrag idag är ur Nattens språk av Rut Hillarp, som jag har ströläst i veckan.

Rut Hillarp. #lyrikfredag

Ett foto publicerat av Maria (@grenverk)

På väg till Antarktis, och redan på väg hem igen

Jag har börjat läsa På tunn is, Jenny Diskis skildring av hennes resa till Antarktis. Resan har nyligen börjat och hon gillar verkligen sin hytt:

[…] den oerhörda känsla av välmående jag erfor när jag stod mitt i det rum där jag skulle bo under de närmaste fjorton dagarna. Och så fort jag hade tänkt den tanken kände jag ett sting i hjärtat. Varför bara fjorton dagar? Plötsligt såg jag för mitt inre öga hur jag två veckor senare gick av båten igen som före detta passagerare och släckte genast ned den bilden. […] Den känsla av frid och ro jag erfor över min omgivning ersattes av ett slags panikkänsla, en känsla av att tiden rann ifrån mig

Lite senare:

Frukost klockan 8. Klockan 10 föreläsning om Antarktis och de sydatlantiska öarna. Lunch klockan 12. Ytterligare en föreläsning klockan 14 med den olycksbådande titeln ”Livet till havs. Är det till för fåglarna?” Klockan 16 lätt mellanmål. Happy Hour började klockan 18, middag kl 20 och som avslutning på dagen skulle Jagad visas på video. Nämnde jag att jag kände hur tiden började bli inrutad? Jag fick lite lätt panik och undrade hur jag skulle hinna ligga i min koj och titta ut på havet.

Lol. Detta är jag.

Hennes mörka små lampor till ögon i mörkret

”Jag är bara så rädd för att någon ska ta henne.”
”Men det är ju bara vi som vill ha henne. Hon är en pytteliten överviktig och självupptagen typ som spyr ner sin omgivning så fort hon får chansen och som väcker dig mitt i natten för att hon är sugen på att äta. Tänk om jag väckte dig varannan timme och bad dig gå upp och göra en macka till mig.”
”Men jag älskar när hon vaknar på natten. Hennes mörka små lampor till ögon i mörkret. Det rinner ett alldeles rent ljus ur de där ögonen.”

Ur ”American Hotel” av Sara Stridsberg. Rekommenderas.

Icke gissa gåtor! Icke fråga! Icke tänka!

Tanken är en syra som fräter. Du tänker i början, att den blott skall fräta på det som är murket och sjukt och skall bort. Men tanken tänker inte så: den fräter blint.

Jag läste om Doktor Glas i går.

Det var jag som kom hem till dig

Jag är ingen journalist
men jag skulle vilja ställa
några frågor
Först lite bakgrundsinformation:
Likheterna mellan mig
och en människa
är förvånansvärt många
Nu till första frågan:
Kan du nämna någon
eller några av dessa likheter?

Ställ vattenglaset på sängbordet
Om du tänker törsta ihjäl
ser du glaset precis innan du dör
och blir nöjd över att du är så bra
på att planera

Det är inte för att jag är förtryckt
som jag inte gör uppror
Krig och våld skrämmer mig inte
Jag är bara rädd att om jag
sätter ner foten blir världen impotent
och det skulle väl inte göra så mycket
om det inte vore för att jag
är så förtjust i att knulla

Inget av det du åt igår
är lagat av din mamma
Det var bara som du trodde
men hon köpte färdiglagat
hela veckan
för hon hade inte tid
med hushållsgörat
Hon kastade sten på bilarna och åt
bakelser uppkallade efter kvinnor
utan underdel

Ur Det var jag som kom hem till dig av Nina Hemmingsson.

De stora ämnena

Man ska inte låta sig skrämmas av de stora ämnena. Att lyckas lite mindre bra med dem är ändå värt mycket mera än att lyckas helt med bagateller.

Mika Waltari, genom Thomas Warburton i Efter 30 000 sidor.

Det viktiga i livet

Se till att alltid hålla någon bok i handen eller under näsan! Det kan ibland irritera omgivningen, men den brukar kunna smälta det. […] När man blir äldre förväntas man ta del i mångahanda sociala aktiviteter, där dyrbar lästid kan gå förlorad. Naturligtvis måste man ofta gå sådana krav till mötes, men man kan då tänka på att man har varit i Arkadien och får komma dit igen.

Ur Efter 30 000 sidor av Thomas Warburton.

Båtporr

Jag har ju sagt att jag gillar skildringar av havet och skepp och sånt, eller hur?

Hennes namn är Terra Nova och hon är vacker som en dag. Femtiosju meter lång med tre master, och hon ska överleva samtliga expeditionsmedlemmar med många, många år. Inför sin polarresa förstärks hon med ekträ men faktum är att hon redan plöjt fram i istäckta hav på både en och två räddningsexpeditioner. Åtskilliga polarforskare och valfiskare har trampat med sina smutsiga stövlar på hennes däck. Hon sträcker masten mot himlen, väntar.

Ur Antarktis av Josefin Holmström.

Lufta dina böcker

bokdaganguche

Åh Kina

Visste ni att det finns en hel litteraturgenre i Kina som enbart handlar om intriger i statlig och kommunal förvaltning? Låter kul, va?

Ett annat sätt att sortera ett bibliotek

Ur The Magicians av Lev Grossman:

Jack Vance är död

Liane made a wry mouth. There were objections to the course. Sometimes it seemed as if all living creatures conspired to exasperate him. Only this morning, the spice merchant—what a tumult he had made dying! How carelessly he had spewed blood on Liane’s cock comb sandals! Still, thought Liane, every unpleasantness carried with it compensation. While digging the grave he had found the bronze ring.
 — ”Liane the Wayfarer”

Jack Vance är död. En lysande berättare, imponerande stilist och stor författare har gått ur tiden.

Äldre inlägg

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑