Iain (M.) Banks är döende, skriver han i ett inlägg som bland annat går att läsa hos hans förlag. Annars kan man gå till The Guardian, om man läser det snart efter att det här inlägget publicerats och servern råkar vara överbelastad.
Hans senast färdigskrivna bok förmodas även vara hans sista.
Vi skriver ju en del om science fiction-fandom här på Tystnad. Förhoppningsvis inte så mycket att det irriterar den som inte är fullt lika intresserad av fenomenet, men ändå. Ett litet tips är att denna rörelse har återuppstått i Malmö (händelvis samtidigt som undertecknad flyttat till staden i fråga) och därmed återigen finns i södra Sverige. Just nu organiserar vi oss främst genom en Facebookgrupp och har pubmöten, men planer finns på såväl en egen webbplats som en liten sf-kongress i vår.
I januari är det för övrigt tänkt att jag skall hålla en föreläsning om science fiction-fandom och gruppens inställning till litteratur och hur den har påverkat science fiction-genren i allmänhet på Poeten på hörnet. Kom gärna förbi då.
En sak som gjorde mig glad idag är att det lilla förlaget Undrentide snart kommer att ge ut en omarbetad upplaga av fantasyromanen Fredens pris av Anna Blixt.
Jag läste Fredens pris för några år sedan och minns den som ganska klassisk fantasy, fast från den ”mörka” sidan. Ni vet det där mörkögda, magikunniga folket som ofta är fienden i fantasy? Det här en berättelse ur den svartögda Minoras perspektiv.
Jag är partisk här, det ska erkännas. Jag är bekant med Elin som driver Undrentide (exempelvis satt vi samtidigt i Catahyas styrelse för ett antal år sedan) och när Anna gav ut Fredens pris själv för några år sedan var jag en av hennes testläsare. Dessutom är Maria som har gjort det nya omslaget samma Maria som har designat en massa tjusiga saker åt Kontrast, så ja, jag hejar såklart extra på den här boken. Men jag skulle ju inte tipsa om den om jag inte tyckte att den var läsvärd. Sådetså.
Karin Tidbeck och Nene Ormes får stöd för att kunna ta sig till World Fantasy Con, skriver Lavie Tidhar. Personligen tycker jag väl att hur internationellt det är med science fiction och fantasy är tämligen oberoende av hur mycket av det som syns på ett specifikt språk – här engelska – men roligt för Karin och Nene.
Om just du händelsevis inte skall på World Fantasy Con kan du träffa dem på Swecon istället. Den kommer säkert att vara mycket bättre ändå.
Britta Lindholm Elovsson gör sig av med tio ton böcker, kunde man läsa i Uppsalatidningen (sida tio) nyligen. Man betalar trettio kronor för att gå in och får sedan ta så många man orkar bära. Det är öppet helgen 7–8 juli mellan tio och fyra på dagen, i Brittas avlidne makes bibliotekslada på Sund 109, utanför Alunda i Östhammars kommun. På bekvämt avstånd från Uppsala – om man har bil.
Konfink (”i kontrast till Kontrast”) är en liten science fiction-kongress över en dag som äger rum i Göteborg 10 november, månaden efter kongressen den står i kontrast till.
Karin Tidbeck skriver skeva noveller som har fått mig och exempelvis Sara BE att tänka på Kelly Link. Jag gillade hennes novellsamling Vem är Arvid Pekon?, trots några invändningar, och blev väldigt nyfiken på vad som skulle komma från henne i framtiden.
Gårdagens glädjeskutt (inombords, det var folk i närheten) kom när flera personer skrev på Facebook om att Ursula K Le Guin har kommenterat hennes kommande novellsamling Jagannath på följande sätt:
I have never read anything like Jagannath. Karin Tidbeck’s imagination is recognisably Nordic, but otherwise unclassifiable–quietly, intelligently, unutterably strange. And various. And ominous. And funny. And mysteriously tender. These are wonderful stories.
Hur häftigt?! Om ni blir nyfikna och inte får tag i Vem är Arvid Pekon? rekommenderar jag att ni spanar in e-novellerna från MIX förlag, som man antingen kan köpa eller låna.
Karin Tidbeck är förresten en av våra gäster på Kontrast i höst. Efter Åcon vet jag att hon är en awesome paneldeltagare, så kom och lyssna! Nämnda Kelly Link har vi också lyckats haffa. Det kommer att bli så bra.
Sara Bergmark Elfgren kommer att vara en av årets sommarpratare. Det är roligt, tycker vi på Tystnad, som har varit med om att bjuda in henne som hedersgäst på årets Swecon, som Maria, Daniel och jag är med och arrangerar i höst.
Jo Nesbø, Daniel Sjölin, Jenny Jägerfeld, Jan Lööf, Märta Tikkanen, Martina Haag och Amanda Svensson är fler författarnamn bland sommarpratarna.
Egentligen finns det ett helt gäng science fiction-författare som dött de senaste åren som betytt mer för mig som läsare än vad Ray Bradbury har: Joanna Russ, Ocatavia Butler, J.G. Ballard … Men få har spelat lika stor roll för litteraturen som Ray Bradbury, om även om det snart är femtio år sedan han skrev sina viktigaste verk. Nu är han död. Ytterligare en länk bruten.
Novellen ”The Murderer” är kanske den mest skrämmande träffande framtidsskildring jag någonsin har läst, så flera decennier i förväg. Läs den.
Drottninggatans bokhandel i Uppsala startar en stammisklubb. Det finns några intressanta boklådor i Uppsala: såväl Drottninggatans bokhandel som Uppsala Enlglish Bookshop (om man läser på engelska) är värda ett besök, och även om Redins nyligen lade ned finns det fortfarande bra antikvariat som Röda rummet och Antikvariat Thomas Andersson. Drottninggatans bokhandel har ett intressant kvalitetssortiment sorterat efter förlag, där många av de något mindre svenska förlagen finns representerade med sin utgivning. Jag sörjer fortfarande Celsiusbokhandeln, men man skall vara glad att Akademibokhandeln inte är det enda alternativet för nya böcker på svenska i staden.
Det är dags igen för en ny novellantologi från Catahya! Denna gång är temat ”Magi och teknik”, och Catahyas antologiråd tar emot bidrag för bedömning fram till 31 augusti 2012.
Maximal längd på bidragen ska vara 35 000 tecken, vilket motsvarar strax under tjugo sidor i en pocketbok. I första hand söker man nyskrivna noveller.
Läs mer på Catahyas forum.
”For sale: Baby shoes. Never worn.”
De sex orden brukar plockas fram som ett exempel på Ernest Hemingways förmåga att beskriva någonting med få ord. Det är en fantastisk berättelse i all enkelhet: tragisk med så enkla medel. Jag har sett många andra sexordsnoveller, inspirerade av den, men aldrig någon som ens varit i närheten.
Frågan är vad den egentligen har med Hemingway att göra, dock. Snopes har gjort sitt bästa för att försöka antingen belägga eller vederlägga att det var han som skrev den och misslyckats. På sätt och vis vore det fantastiskt passande med mytbildningen kring honom: inte ens några sina mest citerade ord har han skrivit.
Nyligen offentliggjordes årets nominerade romaner till årets Arthur C. Clarke-pris, det mest prestigefyllda brittiska science fiction-litteraturpriset. Åtminstone i engelskspråkiga sf-kretsar har de senaste dagarans stora samtalsämne varit att Chris Priest verkligen inte håller med. Eller kanske snarare hur han verkligen inte håller med. Jag är egentligen ingen stor fan av sågningar, men jag har väldigt svårt att inte känna sympati för någon som tycker att ”Have we lived and fought in vain?” är ett rimligt sätt att uttrycka sig när en roman med tråkiga stilistiska drag blir nominerad till ett litterärt pris. Som Cat Valente skriver:
Someone has to move the Overton Window ever so slightly toward high art. High art gets crapped on all the time, and even the phrase is basically a self-reflexive accusation/admission of elitism. But things get shitty, Sturgeon’s Law applies, the center cannot hold, and very occasionally, as high-maintenance lunch-to-literature conversion machines, we need Mommy and Daddy to not be proud of us to spur us on to write better books, to synthesize the high and the popular a little better every time. You will find a thousand authors arguing that what is popular is ipso facto good and anyone who says otherwise is a pseudo-intellectual heel. One guy should be able to say the opposite.
I morgon sker årets händelse i den svenska bokvärlden: då släpper Retorikförlaget äntligen Johanna Akujärvis översättning av Aristoteles Retoriken. Förhoppningen var att den skulle ges ut i höstas, men så blev inte fallet. Men nu! Nu har ni väntat länge nog. Nu kan ni efter lite mer än 2300 års väntan äntligen få ta del av detta för västerländsk kultur faktiskt ganska centrala verk även på svenska.
Ni har varit väldigt tålmodiga.
Se även: πίστις och översättarens dilemma.
Alla borde förstås läsa – och bli medlemmar i – Catahya, men av omtanke om de stackars vilsna själar som ännu inte insett det, en liten samling litteraturnyheter därifrån från den senaste tiden. Jag har inga planer på att göra det här regelbundet, så lär er att kika in där istället om ni tycker att det verkar intressant.
Kurs om rysk science fiction och fantasy i Uppsala. Uppsala universitet ordnar en sommarkurs som, om jag tyder informationen rätt, även skall gå som distanskurs på kvartsfart vårterminen 2013.
Arne Sjögrens minnesfond. Science fiction-fanen och novellförfattaren Arne Sjögren som nyligen avled har testamenterat 300 000 kronor som dels skall gå till novelltävlingar och dels till personer som gjort värdefulla saker för svensk science fiction eller den Göteborgsbaserade sf-föreningen Club Cosmos.
Fantasy och science fiction i kandidatuppsatser från Lund. Ett gäng nya kandidatuppsatser i engelska från Lunds universitet handlar om fantasy eller science fiction.
Science fiction-workshop i Umeå. Umeå universitet anordnar science fiction-workshop i april.
Intervju med Coltso i Svensk Bokhandel. Ola Wallin, som ligger bakom Ersatz och Coltso, intervjuas i Svensk Bokhandel om att ge ut rysk science fiction och fantasy. ”Är det en våg? Jag skulle snarare tala om en långsam landhöjning”, säger han apropå talet om en fantasyvåg.
Åcon populärt. Science fiction-kongressen Åcon på Åland, med Catherynne M. Valente som hedersgäst, riskerar att nå taket för antalet medlemmar man faktiskt kan ta in. Med tre månader kvar till kongressen har den fler medlemmar än den brukar ha när den öppnar.
New Scientist gör sf-tidskrift. Ny brittisk science fiction-tidskrift, med många tunga namn i första numret, från personerna bakom New Scientist.
Årets Nebulanomineringar. Nomineringarna till Nebulapriset, ett av den engelskspråkiga sf-världens tyngsta priser.
Bokprat i Uppsala 21/3. Upsalafandoms bokcirkel tar nästa gång upp Cat Valentes Deathless. Alla som vill komma är välkomna.
Antologi från Mitrania. Redaktionen bakom nu nedlagda tidskriften Mitrania ger ut antologi som blandar favoriter ur tidskriften med nytt material.
A Memory of Light ute 8/1 2013. Robert Jordans evighetsserie The Wheel of Time kommer slutligen att färdigställas i januari, då seriens sista del – som skrivits klart av Brandon Sanderson efter Jordans död – ges ut.
Stefan Ekmans avhandling publiceras av Wesleyan. Fantasyforskaren Stefan Ekmans doktorsavhandling, som behandlar kartor och miljö i fantasylitteratur kommer att publiceras av Wesleyan University Press.
Jag skall inte påstå att jag vet särskilt mycket om – eller känner ett behov av att veta särskilt mycket om – Kurt Vonnegut som person. Jag har ingen aning om Charles Shields biografi lyckas fånga någon aspekt av honom. Jag har likväl svårt att tycka att inledningen till Paul Harris recension är någonting annat tämligen bisarr.
A new biography of acclaimed American author Kurt Vonnegut, beloved by fans worldwide for his work’s warm humour and homespun Midwestern wisdom, has shocked many with a portrayal of a bitter, angry man prone to depression and fits of temper.
The book on Vonnegut, who died in 2007, lifts the lid on the writer’s private life, revealing a man far removed from the grandfather-like public figure his millions of devotees adored.
Biografin ”undermines his warm, grandfatherly image”, enligt ingressen. Det är en bild jag aldrig ens har lyckats hitta. Eller som Neil Gaiman uttryckte det:
Who on Earth could read a Vonnegut book and think that he was a grandfatherly bundle of warm fuzzy happiness? I mean, I read Vonnegut first as a ten year old, and it was shocking because he could joke in the face of such blackness and bleakness, and I’d never seen an author do that before. Everything was pointless, except, possibly, a few moments of love snatched from the darkness, a few moments in which we connect, or fail to.
”Warm humour and homespun Midwestern wisdom”? Bizarre. I bet it was either written from a press release, or by someone who’d never read any Vonnegut.
Tystnad är en blogg om litteratur och läsning och allt som hör till. Bakom tangentbordet sitter:
Maria, bloggens skapare, en fantastikinsnöad bibliotekarie som väntar på att högarna av olästa böcker ska äta upp henne. Skriver även om tv-serier och vardagsblaj på Vildvittra.
Johan, som tycker om att läsa på alldeles för många språk, ser narrativ retorik som den självklara litteraturvetenskapliga analysmetoden och inte riktigt själv vet hur han skall beskriva hur han skall beskriva sin yrkesverksamhet, annat än med att den ofta har någonting med Wikipedia eller litteratur att göra.
Daniel, som vill alldeles för mycket och kan alldeles för lite, men som i alla fall har insett att en bra bok är att föredra framför det mesta som livet har att erbjuda.
