De döda språken kallas så på grund av den gravlika stämma, varmed de framsägas av den erfarne översättaren. Ur En var sin egen professor, Falstaff, fakir.
Kategori: Citat
Goethe medan pastan kokar
På sistone har jag haft diktsamlingar utspridda här och där i lägenheten, att plocka upp och läsa medan man väntar på någonting. Man lagar mat och vattnet håller på att koka upp. Ens vän som är på besök borstar tänderna. Ofta för kort för till och med en novell, men ofta lagom för en dikt […]
Dagens Kyrklund
Eftersom Mo Ti inte hade fräckheten att påstå sig vara den Allsmäktiges särskilt befullmäktigade ambassadör eller Guds ende älskade son, väckte hans läror inte så mycket intresse. Han är icke upptagen bland märkliga män i Svensk Uppslagsbok. Men han kan vila i ro i jorden, ty för hans skull har människorna icke mördat varandra, icke […]
På nästan alla europeiska språk vore det tämligen knepigt att skriva långa utgjutelser, så att man inte vet om det är fråga om pojke, flicka eller Gud. På persiska underlättas uppgiften väsentligt av att språket saknar varje slag av genusbeteckning, därhän att även ”han” och ”hon” uttryckes med samma ord. Att det språkliga uttrycket inte […]
Jag firar sällan midsommar, och ägnade därför midsommardagen åt att läsa ett antal av August Strindbergs centrala verk: Fröken Julie, Fadren, Ett drömspel, Till Damaskus, Hemsöborna, Giftas och Röda rummet, så som man kan kosta på sig när verken är korta och man verkligen inte gör någonting annat på hela dagen. Jag kan inte nog […]
En liten smula allvar
Denna lilla bok, som saknar allvarligare syftning, har som enda mål att bereda välvilligt inställda läsare en stunds förströelse. Den innehåller idel bagateller från skilda länder – små anekdoter, smärre äventyr i samband med vetenskapligt arbete eller med bilresor – och förefaller mig kunna försvara sin plats som läsning på tåg – boken kan lämpligen […]
So all people are glyphs
When I first met my enemy, she was a glyph, and it was I who chose to read her as my friend. When my enemy first met me, I was a glyph, and it was she who chose to read me as her friend. So all people are glyphs, and every understanding comes from choice. […]
När han var tjugoett år skrev han sin första bok, »Maggie, a girl of the streets», en frän historia i naturalistisk stil. Det fanns ju ingen förläggare som ville ge ut den, men han hade ett par hundra dollar kvar av arvet efter fadern, och en bror lånade honom resten av tryckkostnaderna, och så gav […]
Siesta heter det senaste tillskottet till den litterära tidskriftsfloran. Den gesut [sic] i Uppsala och »vill med kostfri hand undfägna sina läsare med levande poesi, utsökta noveller och rappa essäer». Den »tar sig orådet före att öppna spalterna för originella och ’oförstådda’ debutanter och för verk av äldre författare, som fallit i oförtjänt glömska». Förmodligen […]
Forna tiders visdomar: Shakespeare i dunkel
Shakespeare skulle kanske blivit en smula förargad, om en röst ur eftervärlden förrått för honom, att han trots sitt inbillade mästerskap uttryckt sig så illa, att bibliotek måste fyllas med skrifter ägnade åt hans uttolkande. Frans G. Bengtsson, via Bokvännen 6/1956.