Kategorier
Spaning

Läsningen och arbetsmoralen

När romanläsningen slog igenom i delar av västvärlden i slutet av 1700-talet och tog verklig fart under 1800-talet förfasades folk. Här gick människor runt och levde sig in i fiktiva världar, alltid med näsan i en bok. Det var ett beteende på kant med arbetsmoralen. Läsningen förknippades med beteenden hos aristokratin och hovet som den allt mer dominerande medelklassen vände sig mot, lyx och sysslolöshet. Den som läste romaner förslappades till kropp och själ, ägnade sig inte åt någonting nyttigt och uppbyggligt. Här satt kvinnor och läste fiktion istället för att ta hand om hem och familj. Lite som debatten om datorspel i dag: de ägnar för mycket tid framför skärmen, rör inte på sig som de borde om de tog sitt ansvar för folkhälsan, missköter förmodligen sina läxor och lär sig inte att läsa ordentligt. En generation halvanalfabeter med dålig hållning bristande social förmåga och så vidare.

I jämförelsen mellan boken och datorspelet är det lätt att konstatera att det som är gammalt har status och det som är nytt och förknippat med ungdomen alltid betraktas med viss misstänksamhet, men att sätta punkt där blir en väldigt grund analys. Det finns en anledning till att folk oroar sig mer över att ungdomen läser så lite än att den inte går på opera: vi lever i ett samhälle där så mycket i livet och så många arbetsuppgifter kräver att vi hanterar stora mängder information, inte minst i text. Att läsa bok efter bok tränar mycket tydligt en färdighet vi vet att samhället behöver. Det är fortfarande arbetsmoralen som pekar med hela handen. Dess behov har ändrats, inte dess närvaro. Sedan kanske vi i framtiden kommer tycka samma sak om datorspelande, men än så länge är det inte fullt lika stor acceptans för argumenten om World of Warcraft-gillenas mellanchefsförberedande roll.

Läs poesi, barn. Arbetslinjen kräver det.

Kategorier
Spaning

Självsyn och litteratursyn

Det är svårt att skriva om det som komma skall. Hånfullt knycklar eftervärlden ihop ens profetior och väljer en helt annan väg. När Armando Petrucci i ”Lire pour lire”, det avslutande kapitlet i Histoire de la lecture dans le monde occidental (översatt till engelska som A History of Reading in the West, så att även vi okultiverade barbarer med skakig franska kan ta del av texten), i slutet av nittiotalet skall skriva om läsningens framtid och samtid nöjer han sig klokt med att konstatera att folk i framtiden också kommer att ha nytta av text i någon form. Föredömligt försiktigt. Sedan går han över till en välbekant genre: att beklaga sig över samtidens förfall. Bokklubbar, skriver han, envisas med att läsa vad man skulle kunna klassa som skräplitteratur: deckare, science fiction och dylikt. Till och med akademiker, om än – någon ordning får det vara – inte från de humanistiska vetenskaperna. Den rena underhållningslitteraturen.

Och jag kan inte låta bli att roas vid tanken på stackars Hugo Gernsback med hans didaktiska ambitioner för den litteraturform han döpte, och alla de mycket allvarligt syftande unga män och – något färre – övriga som under 1900-talet försökte sprida sf-litteraturens evangelium eftersom den skulle förändra och förbättra världen, och hur idén att den skulle läsas bara för underhållning kanske hade sårat vissa av dem mer än antydningarna om bristande kvalitet. Hur science fiction-litteraturens självsyn på sätt och vis accepterade att det inte var den mest välskrivna prosan, eftersom den var idéspekulation med ett högre syfte, och hur sällan någon utanför velat dela den synen.

Kategorier
Spaning

Med uppenbar status

Överst på Adlibris topplista just nu ligger Lisa Jonssons Ni vann aldrig: Så tog jag mig levande genom högstadiet. Om ni inte heller visste vem Jonsson var är hon en bloggare och youtubare som gjort sig känd huvudsakligen genom sminkvideor, men också skrivit och youtubat om sin vardag. Fram tills att jag åtgärdade det alldeles nyss hade hon hundratusentals följare på nätet men ingen artikel i Wikipedia, eftersom den upprepade gånger raderats. Att lägga till någonting om boken var svårare: det verkar inte ha funnits någon god andrahandskälla som har skrivit om den. Detta är mycket ovanligt för böcker som toppar försäljningslistor. Även när det är flera månader kvar tills de skall ges ut och bara är tillgängliga för förhandsbeställning.

Bokus topplista ser helt annorlunda ut. Där är det youtubarna Joakim Lundell respektive Jonna Lundell som ligger överst med var sin bok. I alla tre fallen är böckerna skrivna av någon annan, med Jonssons, Lundells och Lundells medverkan.

Den som oroar sig för att ungdomen bara hänger framför Youtube och aldrig läser en bok skall alltså åtminstone glädja sig över att det uppenbarligen är status att ha skrivit en bok. Det vill alla ha gjort, även om de till vardags primärt rör sig i andra format.

Kategorier
Spaning

E-bokens juridiska status: en tjänst, inte en bok man äger

För några månader sedan ställde Maria frågan ”äger du dina e-böcker?” här på Tystnad och kom fram till att svaret förmodligen är nej. På sätt och vis känns det mycket relevant för två domar från Europeiska unionens domstol, C-479/13 och C-502/13, som släpptes i dag. Domarna meddelar att Frankrike och Luxemburg inte tillåts låta den mycket lägre bokmomsen gälla även för e-böcker. En e-bok är nämligen inte en bok, en vara. En e-bok är en tjänst.

Enligt artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet avses nämligen med ”tillhandahållande av tjänster” varje transaktion som inte utgör en leverans av varor, och enligt artikel 14.1 i direktivet är en ”leverans av varor” en överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Till skillnad från vad Republiken Frankrike har gjort gällande kan tillhandahållande av elektroniska böcker inte betraktas som en ”leverans av varor” i den bestämmelsens mening, eftersom en elektronisk bok inte kan kvalificeras som en ”materiell tillgång”. Den fysiska bäraren, som möjliggör läsning av boken och som skulle kunna kvalificeras som en ”materiell tillgång”, saknas nämligen – såsom framgår ovan i punkt 28 – vid leveransen. Det betyder att tillhandahållande av elektroniska böcker ska kvalificeras som tillhandahållande av tjänster vid tillämpningen av artikel 24.1.

Dessutom anges det i artikel 7.1 i genomförandeförordning nr 282/2011 att tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg i den mening som avses i mervärdesskattedirektivet är ”tjänster som tillhandahålls via Internet eller ett elektroniskt nät och som till sin natur är sådana att tillhandahållandet huvudsakligen är automatiserat, kräver ett minimalt mått av mänsklig inblandning och inte kan utföras i avsaknad av informationsteknik”. Domstolen konstaterar att tillhandahållandet av elektroniska böcker motsvarar denna definition.

Det här är problematiskt ur två perspektiv. För det första ekonomiskt, förstås, när medlemsländerna inte tillåts tillämpa samma momsnivå på e-böcker som på tryckt material. För det andra eftersom det är ytterligare ett steg mot att definiera tillgång till e-böcker som en tillhandahållen tjänst snarare än dokument man köper och äger. Och vilka rättigheter har man egentligen till en tillhandahållen tjänst?

Kategorier
Spaning

Fafnir: ny akademisk publikation för science fiction- och fantasyforskning

I samband med sf-kongressen Finncon och forskarseminariet Finfar i somras började folk där arbeta på en nordisk (nät)tidskrift för science fiction- och fantasystudier, Fafnir. Än så länge är den märkbart finländsk (både redaktionen och alla medverkande är finländare) och allting är skrivet på engelska, men den accepterar även bidrag på finska och skandinaviska språk. Första numret dök precis upp.

Ta en titt: Fafnir.

Kategorier
Babbel Spaning

Senaste Karavan

karavanomslagSenaste numret av Karavan damp ned i min brevlåda i dag, med dagens kinesiska litteratur som tema. Göran Sommardal konstaterar att i ett land där det ges ut 370 000 titlar på ett år är det ogörligt att peka på trender och förutspå tendenser. På samma sätt, kanske, kan man inte på Karavans dryga etthundra sidor på egen hand teckna ett bild av Kinas nutida litteraturlandskap. Det blir några streck på en annars tom karta, en skylt som visar ”du är här” men inte omgivningen runt. Å andra sidan är mer än så förmodligen varken rimligt eller redaktionens ambition.

Anna Gustafsson Chen ger en ytlig introduktion av science fiction-litteraturen i Kina från förra sekelskiftet och framåt ackompanjerad av ett exempel i form av Chen Quifans novell ”Fiskarna i Lijiang”. Gustafsson Chen introducerar också genren 官场小说 (”byråkratiromaner” eller ”tjänstemannaromaner”), som typiskt handlar om maktkamp och korruption i förvaltningar och myndigheter på provins- eller stadsnivå, med runt ett hundratal titlar om året som i snitt säljer i etthundratusen exemplar. Bra är även den text där Kerstin Johansson skriver om Mo Yans författarskap, med en liten utflykt i debatten efter att han fick Nobelpriset, som åtminstone i Sverige mer än någonting annat präglades av kulturskribenter som uppenbarligen måste ha en åsikt utan att ha någon som helst jävla aning vad de talade om, varpå det mest kom att handla om kommunistpartiet snarare än litteraturen. Inte så att det per definition är fel att diskutera politik i samband med skönlitteratur, men om man över huvud taget inte har någon nämnvärd insikt i författarskapet är det ett utmärkt sätt att göra sig till offentligt åtlöje. Litteratur kan inte på något sätt enbart diskuteras utifrån hur mycket dissident man är, som fallet lätt blir när svensk kulturjournalistik skall behandla kinesiska författarskap.

Johansson visar att hon kan bättre, förstås.

Det finns mer. Om kinesisk deckarlitteratur, om att översätta Harry Martinsons Aniara till kinesiska och det mottagande den fick när den gavs ut i Kina förra året. Om så skilda författare som Han Han, Can Xue, Abei’er och Yuan Yuan. Översatta romanutdrag, dikter och intervjuer. Det är ett bra nummer. Läs det.

Kategorier
Spaning

Årets Hugo

Ett av den engelskspråkiga science fiction- och fantasyvärldens allra mest prestigefyllda priser är Hugopriset, som röstas fram av medlemmar i Worldcon. Jag har, så precis innan årets omröstning stänger, lämnat mina åsikter i de kategorier där jag är bekväm med att lämna sådana.

Framför allt en upplevelse biter sig fast: hjälp vilken ohyggligt deprimerande uppgift, med tanke på det skräp man huvudsakligen har att välja mellan i många kategorier. Om jag på fullt allvar trodde att det här representerade någonting som var i närheten av de bästa genrerna hade producerat på engelska under föregående år hade jag aldrig velat röra ett science fiction- eller fantasyverk igen. Jag hade fan inte varit beredd att peta på det med en pinne.

Kategorier
Citat Spaning

Jack Vance är död

Liane made a wry mouth. There were objections to the course. Sometimes it seemed as if all living creatures conspired to exasperate him. Only this morning, the spice merchant—what a tumult he had made dying! How carelessly he had spewed blood on Liane’s cock comb sandals! Still, thought Liane, every unpleasantness carried with it compensation. While digging the grave he had found the bronze ring.
 — ”Liane the Wayfarer”

Jack Vance är död. En lysande berättare, imponerande stilist och stor författare har gått ur tiden.

Kategorier
Spaning

Iain Banks döende

Iain (M.) Banks är döende, skriver han i ett inlägg som bland annat går att läsa hos hans förlag. Annars kan man gå till The Guardian, om man läser det snart efter att det här inlägget publicerats och servern råkar vara överbelastad.

Hans senast färdigskrivna bok förmodas även vara hans sista.

Kategorier
Spaning

Science fiction och fantasy i Malmö

Vi skriver ju en del om science fiction-fandom här på Tystnad. Förhoppningsvis inte så mycket att det irriterar den som inte är fullt lika intresserad av fenomenet, men ändå. Ett litet tips är att denna rörelse har återuppstått i Malmö (händelvis samtidigt som undertecknad flyttat till staden i fråga) och därmed återigen finns i södra Sverige. Just nu organiserar vi oss främst genom en Facebookgrupp och har pubmöten, men planer finns på såväl en egen webbplats som en liten sf-kongress i vår.

I januari är det för övrigt tänkt att jag skall hålla en föreläsning om science fiction-fandom och gruppens inställning till litteratur och hur den har påverkat science fiction-genren i allmänhet på Poeten på hörnet. Kom gärna förbi då.