
”De ville följa med mig hem.”
Nåja, åtminstone bidrar jag till lånestatistiken.

”De ville följa med mig hem.”
Nåja, åtminstone bidrar jag till lånestatistiken.
Ögonblick som det här:
Jag står och fixar med någonting och ser i ögonvrån en gammal dam gå fram till disken och lämna tillbaka ett gäng talböcker. Jag känner igen henne eftersom jag veckan innan hade plockat ihop de böckerna åt henne.
”Har ni andra böcker av den här författaren?” frågar hon min kollega. ”Det var så spännande, jag kunde knappt sluta läsa. Jag får alltid så bra tips här.”
Jag fortsätter med mitt, men inombords gör jag en liten glädjedans. Eller, okej: stor glädjedans. Det kanske är lite överdrivet, men varje gång jag får bekräftat att jag har lyckats para ihop rätt läsare med rätt böcker blir jag skitglad.
Är det här en bloggskada eller vad?
För några dagar sedan när jag spanade på en bunt med nyligen återlämnad engelsk skönlitteratur var jag tvungen att le för mig själv. Där låg bland annat flera Jasper Fforde, The Lessons av Naomi Alderman och When God Was a Rabbit av Sarah Winman, varav de två senare ju är flitigt ombloggade för tillfället. Det är såklart inget som säger att det var samma person som hade lånat allt det, men om det var det… Oj, vad det påminner mig om bokbloggsmaffian eller någon av dess flitiga läsare. (Ja, jag lånade When God Was a Rabbit.)
Där låg också Jamrach’s Menagerie av Carol Birch, som jag är väldigt nyfiken på, men eftersom jag petade in den på inköpslistan på nya jobbet ska jag väl vänta med att läsa den tills den dyker upp där.
Myylis twittrade om en person som kommit in i en bokhandel och frågat efter ”Siri Hultsfred”. Man får väl anta att den menade Hustvedt. Det är inte lätt alltid.
Min bästa från bibblan är nog ”Har ni den där Hummerspelet?” Efter lite förvirring kom vi fram till att det var Hungerspelen som åsyftades.

Det var omöjligt att missa denna bok när jag gick förbi den hyllan på jobbet igår. Skulle ni bli nyfikna?

Bokbloggen goes fotoblogg? Nej, inte riktigt, men eftersom det är ett rätt vanligt drag bland boknördar att inte bara vilja läsa böcker utan även titta på dem tänkte jag gräva bland mina fotomappar och några veckor framöver lägga upp bokfoton på söndagar.
Första: en sommardag i en trädgård på Luthagsesplanaden. Andra: Stockholms stadsbibliotek.


”Kritiker och författare anklagar biblioteken för att köpa för mycket bästsäljare och låntagarna klagar på att biblioteken är alltför inriktade på finkultur.”
– Ur Litteraturen i mediesamhället av Ann Steiner.
Vixxtoria skrev att när hon hittar någon annans bibliotekskvitto brukar hon fantisera om personen: ”Jag hittar på allt möjligt om nån som lånat Godnatt, Alfons Åberg, Populärmusik från Vittula och filmen Arn Tempelriddaren (frånskild varannanveckas pappa. Kanske snygg.)”
Det brukar jag också göra. Inte så ingående, men jag läser igenom listan och försöker hitta mönster (det är lätt att se när någon har börjat på grundkursen i litteraturvetenskap) och lista ut vad den har för litteratursmak i övrigt. Om jag har rätt eller fel får jag såklart inte veta, men det gör inget.
Vad säger den här listan om mig? Den säger att jag är hopplös som inte kan låta bli att låna mer än jag hinner läsa.
