Etikett: sf-kongresser

John-Henri stod med ett gäng Nova science fiction utanför rummet där Alvarantikvariatet sålde böcker. Han sålde några nummer här och där, men inte vansinnigt många, mest för att han är för trevlig för att vara en god, påträngande säljare. Jag hade egentligen inte tid, men bestämde mig ändå för att förbarma mig över honom: tog upp några exemplar och ägnade fem, sex minuter åt att pracka på oskyldiga, intet ont anande människor en sf-tidskrift. Blev av med tre stycken, i alla fall. Det är tämligen enkelt att sälja god science fiction på en science fiction-kongress. Jag är inte en lika trevlig människa.

Men som Anna Davour konstaterade i sin mycket sympatiska kongressrapport på Fanaclistan häromdagen: alla tyckte inte det. Särskilt om man satt bakom ett bord och hoppades att folk skulle komma fram till en. För det här är en viktig sak: en science fiction-kongress är inte en mässa. Man åker inte dit för att handla. Man åker dit för att lyssna, diskutera, utbyta idéer. En mötesplats och inte en marknadsplats. Visst är det bra om någon är där och säljer hedersgästernas, och kanske andra närvarande författares, böcker. Visst är det en stor tillgång att Alvarantikvariatet kan komma dit med tusentals billiga antikvariska science fiction- och fantasyböcker. Men till och med det är en bonus, och ingenting centralt för tillställningen som sådan. Om jag minns rätt gick vi egentligen med förlust på försäljarrummet: kostnaden för att stå där var, sammanlagt, mindre än vad vi betalade hotellet för det. För att vi tänkte att det är roligt för medlemmarna om det finns, ändå.

Alvarantikvariatet: mig veterligen Sveriges bredaste utbud av antikvarisk science fiction och fantasy. Säljer huvudsakligen på sf-kongresser och pengarna går till bra projekt i sf-fandom. Foto: Maria Nygård.

Men science fiction-kongressen är inte primärt en marknadsplats och inte en marknadsföringskanal. Om man bara är intresserad av att till exempel sälja sin egenutgivna roman, snarare än har det som någonting man kanske kan få tid över för mellan programmet och umgänget, så undrar jag om det alls är värt att åka på sf-kongress. Och är man huvudsakligen ute efter att marknadsföra sig själv, snarare än delta i samtalet, blir åtminstone jag skeptisk till att alls ha med personen i programmet. För i grund och botten handlar det om det här: jag lägger väldigt mycket fritid på att arrangera sådana här saker. Det är okej. Jag tycker om sf-kongresser. Men jag gör det för att jag betraktar det som en del av det litterära samtalet, för att få människor att mötas, för att det är roligt att ställa till med vad som ligger någonstans mellan en litteraturfestival och en konferens och kanske mest av allt är en stor, litterär fest.

Jag lägger inte min fritid på att skapa marknadsföringskanaler för andra.

Min kongressrapport från Kontrast finns här.

På söndagen börjar jag spontant stressblöda näsblod ett par gånger. Oklart varför: söndagen är en lugn och förhållandevis oproblematisk dag. Jag är inte alls lika stressad under kongressen som jag har varit under veckorna inför den. Redan på torsdagen infinner sig någon form av åtminstone relativt lugn. All planering som kan göras är gjord. Det som inte är fixat nu? Det kommer inte att fixas. På lördagen skall jag hålla ett föredrag om science fiction och fantasy på Wikipedia. Min presentation är halvklar. Resten, känner jag, får jag improvisera på plats. Det ordnar sig.

(Å du kunskapstörstande framtida science fiction-kongressarrangör, vad kan vi lära dig? Börja aldrig ett nytt jobb i en ny stad i en helt annan del av landet de sista veckorna före kongressen. Det kommer inte att sluta väl. Programschemat lägger jag mer eller mindre ur minnet – anteckningarna jag egentligen behöver ligger i Uppsala – på ett hotellrum i Varberg efter att ha träffat mina nya kollegor från åtta på morgonen till nio på kvällen. Allting blir senare än jag vill att det skall bli. Visst blir det en kongress ändå. Visst blir det ett program. Men det blir inte så putsat som det hade kunnat vara om vi hade gett tydligare instruktioner och hunnit låta folk komma i kontakt med varandra tidigare.)

I helgen är det Kontrast.

Där kommer det handla om en hel massa saker. De flesta om dem handlar om litteratur snarare än skrivande, men det finns en hel del punkter om det sistnämnda också.

Det finns fyra skrivarworkshopar: 16–18 på fredagen håller Anna Gable i en drop in-workshop där de som kommer får skriva en kedja möten ombord på ett intergalaktiskt rymdskepp. 14–16 på lördagen håller Oscar Fredhage i en samskrivningsworkshop där de som vill skriver en novell tillsammans via verktyg som till exempel Google Docs (kan man ta med egen dator är det bra) och 17–18 finns Karin Tidbeck som författarstöd för alla som önskar hjälp för sina bidrag till den drapatävling vi kommer att utlysa inom kort. Söndag eftermiddag är det så dags för Kelly Links novellworkshop, som intresserade måste anmäla sig och skicka in en novell till mycket snart om de skall kunna delta.

Relaterad är också den översättningsworkshop om Anders Bellis håller 18–19 på lördagen.

Om man vill lyssna snarare än skriva själv kan man höra Joe Abercrombie, Emil Hjörvar Petersen, Mats Strandberg och Caitlin Sweet dela med sig av skrivtips klockan 18–19 på fredagen med Ben Roimola som moderator, eller lyssna på när Cailtin Sweet, Karin Tidbeck, Stefan Ekman och Hans Persson diskuterar att undervisa andra i att skriva. Slutligen pratar samtliga hedersgäster – Joe Abercrombie, Kelly Link, Peter Watts, Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg, med Niels Dalgaard som moderator – om att göra research när man skriver skönlitteratur lördag 17–18.

Apropå Hugopristagare som kommer till Sverige, så har science fiction-kongressen Fantastika 2013 (ett bud på nästa års Swecon) precis meddelat att Jo Walton har tackat ja till att vara hedersgäst på kongressen. Hennes Among Others tilldelades Hugopriset för bästa roman.

Fantastika kommer att äga rum i Stockholm 18–20 oktober 2013.