Polardöd

Polardöd av Saga Stigsdotter är en kort alternativhistorisk skräckroman om en misslyckad ballongfärd till Nordpolen 1897.

I Stigsdotters version kom Andrées polarexpedition inte ens iväg och lite senare gör ett nytt team ett nytt försök. En syster, en bror och deras vän som är ingenjör ger sig iväg. I början av resan träffar de, i klassisk skräckstil, en man som ber dem att vända om. Han vet vad som ligger framför dem och det är vansinne och död. Något annat än snö och is väntar i Arktis. Mys! (Han har tidigare rest med en ubåtsexpedition under isen. Extra mys!)

Det är en kul idé att blanda Andréexpeditionen-fast-ändå-inte med kosmisk skräck och sådär halva boken tyckte jag att den var trevlig läsning. Framför allt har den flyt, det var så lätt att vända blad efter blad.

Men när trions resa går mer och mer snett inser jag att jag fortfarande sitter med känslan av att läsa om en… utflykt? Och när det börjar hända ännu mer hemska och äckliga saker känner jag dem inte heller.

Jag tappade boken, eller den tappade mig. Jag vet inte, det kan vara den lite puttriga stilen som inte funkade för mig. Och med puttrig stil menar jag till exempel att när en av expeditionens medlemmar måste begrava en annan på en stenig ö med frusen mark beskrivs det som ”ingen enkel affär”. Det skär sig.

(Lundberg och Lennse förlag, 2026.)