Tystnad

Läsning pågår

Etikett: månadens drapa

Brottdrapa

Det blev inte så mycket av den där drapautmaningen. Jag tyckte att temat var svårt, men knåpade till sist ihop något ändå.

Avbrott

Inbrott, benbrott, utbrott. Han var så trött på alla slags brott. Fingrarna tvekade över tangentbordet, ovana vid att skriva om annat.

Han kastade en blick mot bokhyllan. Där stod bästsäljare efter bästsäljare och han tänkte på dem som poolen, Mias motorcykel och Theos jorden runt-resa.

Hans blick vandrade vidare till den nya traven med böcker som stod på skrivbordet. Deras omslag var också mörka, men med en annan stämning. En mask här, en nyckel där, en kvinnas nakna kropp i konturen av en violin. Tydligen var det vad alla läste nu. Han ville prova något nytt, så varför inte det.

Månadens drapautmaning: brott

Förra sommaren hade vi på Tystnad någonting vi kallade månadens drapa, en utmaning att skriva en berättelse på etthundra ord efter ett särskilt tema. Du kan läsa hur det blev i augusti och juli. Det rann ut i sanden utan någon särskild anledning, så varför inte börja igen? Vi hade roligt sist.

Ny månad, nytt tema: brott. Tolka det fritt, tolka det vitt. Det behöver inte leda till några mästerverk, bara det leder till någonting.

Skriv antingen i din egen blogg (och länka dit med en kommentar här, så att jag hittar det) eller, om du saknar sådan, direkt i kommentarerna till det här inlägget. Jag samlar ihop draporna i ett eget inlägg i början av september.

Längd: 100 ord.
Tema: brott.
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna.
När: under augusti. Sedan nytt tema.

Rädda avtryck & obekväma sorteringar: augusti månads drapor

Mina damer och herrar, läsare och illiterata förbiklickare, vänner och främlingar, jag ger er vad ni alla har väntat på: sammanställningen av augusti månads drapor.

Avtryck, Nahal

Saga är besatt av tanken på levande ord.

Hon tar oregelbundet fram böcker ur hyllorna och bläddrar i dem för att ”lufta deras åsikter”, och har ofta högläsningskvällar trots att vännerna främst dyker upp för att dricka vin och se på youtubeklipp.

När han minst förväntar sig det ber hon dessutom Lee sitta stilla medan hon skriver på honom med bläck eller färg och ser fascinerat på när musklerna rör sig under bokstäverna. Sen har de sex och förstör hennes lakan medan orden lämnar skuggor över hela hennes kropp.

Hon gråter undantagslöst i duschen när allt sköljs av henne efteråt.

Läxan, Susanne

Flickan skakade av rädsla, men stavade sig igenom orden, bokstav för bokstav. Vissa var så långa att hon fick anstränga sig för att inte söka luft innan de var sagda.

Hon försökte ignorera en het pust av luft som föste hennes långa hår bakåt. En stank av något ruttet tvingade sig sedan in i näsan och avbröt nästan uppläsningen. Med en ansträngning kvävde hon längtan efter att kräkas och fortsatte med nästa ord.

När den sista stavelsen äntligen var ute, såg hon monstret förvandlas till en lök. Lättnad fick henne att sucka. Hon hatade att lära sig nya trollformler.

Önskningen, Maria

Bokstäverna var roliga i början. Det var faktiskt inspirerande att hitta ett T i frukostgröten eller ett spetsigt A som studsade utanför porten när hon gick ut.

Sedan började det bli problematiskt. Det var svårt att förklara för andra, och dessutom ganska obekvämt att vakna med ett Q kring vristen.

Det var inte det här hon hade tänkt sig när hon slängde en slant i önskebrunnen och önskade att ”bokstäverna skulle komma till henne som tillgivna husdjur”. Det lät poetiskt då, tyckte hon, något berusad efter kvällen av skrivkrampsgnäll. Inte kunde hon veta att det skulle tolkas så noga.

Lisa-Linns böcker, Johan

När Lisa-Linn för femte gången den hösten hade sorterat om sina bokhyllor – senast efter hur bra hon inbillade sig att författaren var i sängen, i fallande ordning – fick böckerna nog. De bestämde sig för att slå tillbaka. Varje gång hon sedan hade vänner över, oavsett om det var fest eller diktläsningskväll, eftermiddagsfika eller ölprovning, började böckerna sortera gästerna. De lade sig i högar i soffan. De flyttade sig obemärkt och stack plötsligt någon i ryggen. De kunde också vara spelare, inte bara pjäser.

Tjockleksordning. Fånigast dialekt. Hudfärgsnyans. Vem skulle överleva zombieapokalypsen bäst. Barnsligast dikter.

De kände sig mindre utsatta så.

En textdrapa

Här är mitt bidrag till augustis drapautmaning med temat ”text”. Det har visserligen hunnit bli september, men bättre sent än aldrig är ju mitt motto.

Önskningen
Bokstäverna var roliga i början. Det var faktiskt inspirerande att hitta ett T i frukostgröten eller ett spetsigt A som studsade utanför porten när hon gick ut.

Sedan började det bli problematiskt. Det var svårt att förklara för andra, och dessutom ganska obekvämt att vakna med ett Q kring vristen.

Det var inte det här hon hade tänkt sig när hon slängde en slant i önskebrunnen och önskade att ”bokstäverna skulle komma till henne som tillgivna husdjur”. Det lät poetiskt då, tyckte hon, något berusad efter kvällen av skrivkrampsgnäll. Inte kunde hon veta att det skulle tolkas så noga.

Påminnelse: månadens drapautmaning

Glöm inte månadens drapautmaning: skriv en kortnovell på exakt etthundra ord. För mer information, se utlysandet här. I korthet:

Längd: 100 ord.
Tema: text.
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna här.
När: under augusti. Sedan nytt tema.

Några dagar kvar för att vara med.

Påminnelse: månadens drapautmaning

Glöm inte månadens drapautmaning: skriv en kortnovell på exakt etthundra ord. För mer information, se utlysandet här. I korthet:

Längd: 100 ord.
Tema: text.
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna här.
När: under augusti. Sedan nytt tema.

Månadens drapautmaning: text

Förra månaden startade jag en drapautmaning (en kortnovell på exakt etthundra ord exklusive titel) här på Tystnad. De samlade julidraporna kan du läsa här. Nu är det ny månad och därmed ett nytt tema: text. Tolka det fritt, tolka det vitt. Det behöver inte leda till några mästerverk, bara det leder till någonting.

Skriv antingen i din egen blogg (och länka dit med en kommentar här, så att jag hittar det) eller, om du saknar sådan, direkt i kommentarerna till det här inlägget. Jag samlar ihop draporna i ett eget inlägg i början av september.

Längd: 100 ord.
Tema: text.
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna.
När: under augusti. Sedan nytt tema.

Lisa-Linns böcker

När Lisa-Linn för femte gången den hösten hade sorterat om sina bokhyllor – senast efter hur bra hon inbillade sig att författaren var i sängen, i fallande ordning – fick böckerna nog. De bestämde sig för att slå tillbaka. Varje gång hon sedan hade vänner över, oavsett om det var fest eller diktläsningskväll, eftermiddagsfika eller ölprovning, började böckerna sortera gästerna. De lade sig i högar i soffan. De flyttade sig obemärkt och stack plötsligt någon i ryggen. De kunde också vara spelare, inte bara pjäser.

Tjockleksordning. Fånigast dialekt. Hudfärgsnyans. Vem skulle överleva zombieapokalypsen bäst. Barnsligast dikter.

De kände sig mindre utsatta så.

Dagsländor under isen & förhållanden om hösten: juli månads drapor

För ett par veckor sedan drog jag igång en drapautmaning här på Tystnad, en uppmaning att på ett särskilt tema (här ”årstid(er)”) skriva en berättelse på exakt etthundra ord.

Trots att det var i stora semestermånaden och bloggdödstiden juli, och dessutom mer än halvvägs in i månaden, blev det ett antal drapor. Roligt! Tack till er som bidrog och hoppas att ni som läser får ut någonting av det. I så fall får ni gärna säga någonting snällt i kommentarerna.

Augusti månads drapautmaning dyker upp inom ett par dagar. Under tiden kan man läsa juli månads drapor nedan.

Förhållandet, Ulle

Hon sitter på balkongen, lutar sig mot teglet. Det är varmt och humlorna surrar bland pelargonerna. Hon röker på en cigarett och känner sig upprymd. Han. Han. Han.

Hon sitter på balkongen, luften blåser in, frisk och kall. Löven är gula. Hon röker en cigarett och känner sig blasé. Han. Han. Han.

Hon står på balkongen, i halsduk och raggsockor, marken glittrar is och hon röker sin cigarett. Hon känner ett vemod. Han. Han. Han.

Hon går på grusvägen, balkongen är inte längre hennes. Hon tänder en cigarett. Knoppar brister och hon är ensam, själv. Hon ler, det är vår.

En fläkt av, Hanna

Hon vände ansiktet mot himlen och sniffade i luften. Den var här nu. Miljoner små fragment kom drivande med vindarna. De talade till henne. Spår av dofter som färdats långväga, andra från alldeles i närheten.
 – Men kom nu.
 Husse ryckte i kopplet och fick henne att kana en bit på trottoaren innan hon återfick balansen. Hon blängde på honom. Han blängde tillbaka. Hon vände upp ansiktet igen och blundade. Sniffade djupt. Den var här nu. Förändringen.
 Exalterad.
 Husse ryckte igen. Hon svalde ett morrande.
 – Kom igen!
 Hon traskade på jämte hans fötter.
 – Det är faktiskt hösten.
 – Jaja.
 Han förstod inte.

Dagsländan, Joakim

Dagsländan kämpade sig ut ur sitt larvskinn. I dagar, månader, år hade den krälat bland bottenslammet, ätandes alger, längtandes till en värld ovanför ytan.

Runtomkring den på vattenytan flöt dess drunknade bröder och systrar omkring. Att ömsa skinn var riskabelt, alla klarade sig inte.

Men att drunkna blev inte vår dagsländas lott. Den kämpade sig ur, upp och ut och var med ens fri. Den drack djupt av solsken, dansade i den ljumma luften, lekte med vårvindarna.

Dagen dog och med den även dagsländan.

”Men fasen,” sade dagsländan med sitt sista andetag. ”Då hade det lika gärna kunnat få vara.”

Namnlös drapa, Nahal

Hon har legat under isen, länge länge.

På andra sidan kylan finns dem som en gång trodde inte kvar och hon förblir ansiktslös och namnlös i mörkret. Kroppen har vittrat sönder till en kärna av tvång, krampartat och sjukt.
Hon minns inte längre vilka det var som kallade henne evig, eller varför hon ansåg deras tilltro vara smickrande.

Tyngden i händerna består.

Hon är den blinda drömmen nu, det stilla hungrande och hon väntar på att våren ska komma.
På att ett barn ska drömma starkare än hon och greppet slutligen ska ge vika.
Allt smakar av järn och tid.

Trollkarlen från Vassända, Johan

När trollkarlen från Vassända slutligen lyckades skapa liv var det av en ren olyckshändelse. Han råkade blåsa in en skärva av sin själ i en snögubbe han hade byggt med sina barn en januariförmiddag.

– Du kan lägga landet i evig vinter, föreslog snögubben.

Men trollkarlen frös om vintern.

– Du kan inte låta mig förgås!

– Jag är en del av dig!

Trollkarlen såg på snögubben, lite sned med morot som näsa, och ville inte att den skulle vara en del av honom.

– Du måste rädda mig! skrek snögubben.

Trollkarlen stoppade bomull i öronen. Till våren började han försöka göra guld istället.

Påminnelse: månadens drapa

Glöm för övrigt inte att i dag och i morgon är sista dagen att delta i månadens drapautmaning.

Längd: 100 ord.
Tema: årstid(er).
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna till det ovan länkade inlägget.
När: under juli. Sedan nytt tema.

Om man känner att en drapa aldrig kan vara tillfredsställande nog kan man istället skriva två. Catahya har en drapatävling som också har deadline sista juli. Då måste man vara medlem i föreningen, men det blir man snabbt.

Här är ett par drapor jag skrev i tidigare drapaomgångar på Catahya, om du vill se ett par exempel på hur det kan se ut.

Min flickvän, 2010.

Min flickvän var papegoja i ett tidigare liv. Vanligtvis märks det inte, men emellanåt upprepar hon tvångsmässigt allt man säger. Ibland är det harmlöst roligt. ”Skicka mjölken”, svarar hon vid köksbordet. ”Jag kanske skulle skaffa helskägg?” föreslår hon när man frågar. ”Den vackraste kvinnan som finns”, smickrar hon mig.

Ibland irriterar det mer. ”Jag tar en öl med grabbarna.” Eller: ”Det är ditt eget fel, vet du. Ge fan i att ringa honom.” Eller: ”Förlåt, älskade. Jag menade inte att slå dig så hårt.” Eller: ”Jag vill bara ditt bästa.”

Men jag brukar kunna skaka av mig det rätt snabbt.

Hugin, 2008

Jag hittade gamlingen ihjälfrusen i en snödriva. Bredvid honom låg en död fågel, ett par meter bort en vandringsstav. Jag ringde en ambulans, såg mig omkring, tog staven och gick. När jag vaknade nästa morgon satt en korp på nattduksbordet.
  – Mjölkbönderna klagar. Ostpriset kommer att gå upp ännu mer, sade den.
  Ibland flög korpen iväg några timmar. Andra gånger var den borta i veckor. Alltid visste den någonting nytt.
  – Det är oroligt i Tadzjikistan.
  – Ivica Dačić är död.
  – Din flickvän knullar med chefen.
  Ingen sanning var för avlägsen eller för liten.
  – Du är helt jävla patetisk, du vet det, va?

Månadens drapautmaning: årstider

En drapa är (i just den här betydelsen) en kort novell på exakt etthundra ord exklusive titel. Jag tänker mig att vi skriver en i månaden. Antingen på din egen blogg och länka dit i kommentarerna till det här inlägget, eller om du saknar egen blogg direkt i en kommentar här. När juli är slut samlar jag länkarna och draporna och lägger upp dem i ett eget inlägg. Det behöver inte vara ett litterärt mästerverk. Min nedan är det då verkligen inte. Temat för juli är de fyra årstiderna. Det är bra om drapan har någon vag koppling till vinter, vår, sommar eller höst, men det måste inte vara centralt.

Längd: 100 ord.
Tema: årstid(er).
Var: i din blogg (glöm inte att länka) eller i kommentarerna.
När: under juli. Sedan nytt tema.

Exempel:

Trollkarlen från Vassända

När trollkarlen från Vassända slutligen lyckades skapa liv var det av en ren olyckshändelse. Han råkade blåsa in en skärva av sin själ i en snögubbe han hade byggt med sina barn en januariförmiddag.

– Du kan lägga landet i evig vinter, föreslog snögubben.

Men trollkarlen frös om vintern.

– Du kan inte låta mig förgås!

– Jag är en del av dig!

Trollkarlen såg på snögubben, lite sned med morot som näsa, och ville inte att den skulle vara en del av honom.

– Du måste rädda mig! skrek snögubben.

Trollkarlen stoppade bomull i öronen. Till våren började han försöka göra guld istället.

© 2017 Tystnad

Tema av Anders NorenUpp ↑